Studieplan & kursplaner

Naprapatprogrammet omfattar fyra års heltidsstudier med kurser fördelade på totalt sju ämnesblock. Under rubriken Utbildningsplan hittar du detaljerade blockbeskrivningar. Studieplanen beskriver hur kurserna är fördelade över utbildningens åtta terminer och du kan klicka på respektive kurs för att se en detaljerad kursplan.

  • Kursnamnen anges i formatet: Kurs, Ämnesblock, Poäng*.

* Naprapatutbildningen är klassificerad som annan eftergymnasial utbildning. Högskolans studenter har rätt till studiemedel men utbildningen berättigar inte till högskolepoäng. Poäng på naprapatprogrammet anges därför i motsvarande högskolepoäng och beräknas på samma sätt som inom övriga högskolan dvs. att en veckas heltidsstudier inklusive självstudier motsvarar 1,5 poäng. Läs mer om utbildningens status.

Årskurs 1

Termin 1

Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi, 3 poäng

ANATOMI 1 – SYSTEMATISK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Anatomi 1 – Systematisk

ÄMNESBLOCK
Anatomi

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 3 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 1

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Inga

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra för grundläggande anatomisk terminologi
– förklara den anatomiska uppbyggnaden av människokroppens organ och organsystem
– redogöra för kärl- samt nervförsörjningen av människokroppen

INNEHÅLL
Kursen inleds med en introduktion av den anatomiska terminologin. Därefter följer teoripass med vardera ett seminarium inom områdena; cirkulations- och respirationssystemet, digestionssystemet, urogenitalsystemet, nervsystemet samt rörelseapparaten.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Samtliga delområden som studeras innehåller ett teoripass och ett lärarlett gruppseminarium.

EXAMINATION
Kursen avslutas med en skriftlig examination. Vid underkänt resultat på ordinarie tentamen ges tillfälle till omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Anatomi 2 - Rörelseapparaten, Anatomi, 10 poäng

ANATOMI 2 – RÖRELSEAPPARATEN

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Anatomi 2 – Rörelseapparaten

ÄMNESBLOCK
Anatomi

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 10 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 1

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Genomgången kurs i Anatomi 1 – Systematisk

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– redogöra för och tillämpa grundläggande terminologi, såväl lägesorienterat som rörelseorienterat
– beskriva de olika rena rörelseplanen, rörelseaxlarna och rörelserna i såväl ryggradens leder som de perifera lederna
– redovisa för grundläggande allmän anatomi (uppbyggnad, funktion etc.) avseende skelett, leder och lednära strukturer (bursor, diskar etc.), muskler, perifera nerver, kärl samt omkringliggande vävnad
– redogöra för rörelseorganens (bål, huvud, nedre extremitet, övre extremitet och bäcken) speciella anatomi avseende skelett, leder och lednära strukturer (bursor, diskar etc.), muskler, perifera nerver, kärl samt omkringliggande vävnad
– analysera enkla rörelser avseende funktionell anatomi; ledrörelser och muskelarbete

INNEHÅLL
Kursen består av totalt 26 tillfällen och inleds med en sammanfattning av rörelseorganens anatomi omfattande två tillfällen i syfte att studenterna skall ha en övergripande bild av människokroppen innan de topografiskt specifika delarna tar vid.
Kursen är därefter indelad i två delar;
1. Huvud, bål och övre extremiteter
2. Bäcken och nedre extremiteter
Stor vikt läggs vid att den studerande tidigt skall utveckla ett funktionellt tankesätt där analys av anatomiska sammanhang är centralt. Varje del avslutas med en sammanfattning under vilken studenterna ges möjlighet att belysa oklarheter och ställa frågor utifrån sina studier av facklitteratur. Grupparbetena utgår från problembaserade frågeställningar avseende till exempel rörelseanalys.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen sker i form av föreläsningar. Efter varje föreläsningstillfälle ges studerandeaktiverande genomgång i form av självtester. I anslutning till varje del finns ett avslutande fråge- och diskussionstillfälle inlagt i syfte att ge studenterna möjlighet att sammanfatta.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Vid underkänt resultat på tentamen krävs obligatorisk närvaro vid tentamensgenomgången. Vid frånvaro ges nytt tillfälle vid senare tidpunkt.

EXAMINATION
Examinationen sker genom två separata skrivningar där varje delområde examineras var för sig. Skrivningarna följs av ett tillfälle med tentamensgenomgång, vilket utgör en viktig sammanfattning och ett inlärningstillfälle. Vid underkänt resultat på ordinarie tentamen ges tillfälle till omtentamen. För betyget godkänd/väl godkänd kurs skall studenten vara godkänd alternativt vara väl godkänd i de två delarna var för sig. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Anatomi 3 - Nervsystemet, Anatomi, 3 poäng

ANATOMI 3 – NERVSYSTEMET

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Anatomi 3 – Nervsystemet

ÄMNESBLOCK
Anatomi

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 3 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 1

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper från kurserna i Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 2 – Rörelseapparaten samt Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiologi & histologi är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

LÄRANDEMÅL
Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om nervsystemets strukturella och funktionella uppbyggnad, från den enskilda nervcellen till hjärnans övergripande kontroll av sensoriska-, motoriska, kognitiva och andra högre centralnervösa funktioner.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– redogöra för nervsystemets embryologiska utveckling
– beskriva nervsystemets makro- och mikroskopiska struktur
– redogöra för det perifera nervsystemets uppbyggnad
– förklara receptorbegreppet
– skissa förloppet av de ascenderande samt descenderande bansystemen
– definiera de integrativa hjärnfunktionerna samt de högre centra
– särskilja neuropatologiskt viktiga kliniska aspekter

INNEHÅLL
Kursen inleds med en introduktion av nervsystemets embryologi och histologi. Därefter behandlar kursen den makro- och mikroanatomiska uppbyggnaden av det centrala och perifera nervsystemet. Ventrikel- och likvorsystemet, hjärnhinnornas organisation och kärlsystemet belyses. Även det perifera nervsystemets organisation med spinalnerver och plexusbildningar föreläses. Kursen innehåller föreläsningar om nervsystemets funktionella betydelse för det sensoriska och motoriska systemet. Dessutom studeras hur det perifera och centrala nervsystemet kommunicera via ascenderande och descenderande bansystem med fokus på hur det primära afferenta sensoriska inflödet kan påverkas. De cellulära händelserna vilka är viktiga för att förstå nervimpulserna samt vad som sker på receptornivå beskrivs. Vidare studeras de integrativa hjärnfunktionerna och de högra centras roll i hjärnans kontrollfunktion. Slutligen diskuteras viktiga kliniska symptom och undersökningsfynd som kan uppkomma vid olika sjukdomstillstånd eller skada i nervsystemet.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen förmedlas i form av föreläsningar samt ett gruppvis lärarlett seminarium med arbetsfrågor.

EXAMINATION
En skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat på ordinarie tentamen ges tillfälle till omtentamen.
Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Fysiologi 1 - Biokemi, cellbiologi & histologi, Fysiologi, 4 poäng

FYSIOLOGI 1 – BIOKEMI, CELLBIOLOGI & HISTOLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiologi & histologi

ÄMNESBLOCK
Fysiologi

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 4 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 1

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Inga

LÄRANDEMÅL
Kursens syfte är att göra de studerande väl förtrogna med de grundläggande kunskaperna nödvändiga för att på ett fysiologiskt sätt förstå människokroppens funktioner på mikroskopisk och makroskopisk nivå. Syftet är att förmedla en helhetssyn på strukturer och funktioner som är av vikt för att förstå hur kroppens celler och vävnader är uppbyggda samt fungerar. Inhämtade kunskaper ligger som grund för fortsatta studier inom bla. fysiologi och sjukdomslära. Kursen är uppdelad i tre delmoment; biokemi, cellbiologi och histologi.

Efter genomgången delkurs i biokemi ska studenterna kunna;
– redogöra för syra-basegenskaper hos vanliga biomolekyler
– redovisa för lipiders, kolhydraters samt proteiners allmänna uppbyggnad
– förklara enzymers principiella arbetssätt
– beskriva nukleinsyrors vanligaste struktur samt funktion
– förklara den centrala katabolismen såsom glykolys samt citronsyracykeln

Efter genomgången delkurs i cellbiologi ska studenterna kunna;
– redogöra för uppbyggnaden av kroppens vävnader och extracellulär matris
– förklara cellkärnans organisation, struktur och dess komponenter såsom kärnmembran, protein, RNA transport och kromatin
– beskriva cytoskelettets strukturer, organisation, funktioner, komponenter och syntes
– redogöra för regleringen av celldelningens meios och mitos samt vilka komponenter och mekanismer som är involverade
– beskriva principerna för cellens kommunikation samt exemplifiera med olika receptorer, hormoner och signalmolekyler
– förklara cellförnyelsen och de processer som involverar embryogenes, stamceller, differentiering, apoptos, cancer, onkogener och tumörsuppressorgener

Efter genomgången delkurs i histologi ska studenterna kunna;
– förklara vävnadsbegreppet
– redogöra för den friska vävnadens utseende och uppbyggnad
– definiera de fyra basala vävnadstyperna
– relatera hur de olika vävnaderna tillsammans bildar kroppens organ
– förklara de olika organsystemens histologiska uppbyggnad
– beskriva de metoder som används för att studera histologiska preparat

INNEHÅLL:
BIOKEMI
– introduktion, allmänna kemiska begrepp
– lipider
– kolhydrater
– proteiner
– intermediärmetabolism

CELLBIOLOGI
– cellens uppbyggnad, organeller, morfologi, celltyper
– cellkemi, cellmembran och membrantransport, organellfunktioner
– cellernas replikation och tillväxt samt cellulär reglering.

HISTOLOGI
– allmän översikt av den friska kroppens utseende och uppbyggnad på basal vävnadsnivå
– basal genomgång av epitelvävnad, bindes- och substansvävnad, benbildning, hudens uppbyggnad, muskulatur, nervvävnad, endokrina organ, kärl, lymfatiska organ, digestionsorgan och respirationsorgan
– översiktlig genomgång av basala histologiska tekniker.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen sker i form av föreläsningar samt gruppvisa lärarledda seminarier med arbetsfrågor.

EXAMINATION
En skriftlig gemensam tentamen avslutar de tre delmomenten av kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Naprapati 1 - Mjukdelstekniker: palpation & massage, Naprapati, 10 poäng

NAPRAPATI 1 – MJUKDELSTEKNIKER: PALPATION & MASSAGE

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 1 – Mjukdelstekniker: palpation & massage

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 10 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Kursen ges på grundnivå under termin 1

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsgraden Väl Godkänd ges endast i den teoretiska delen av kursen. Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper från genomgångna kurser i Anatomi 1 – Systematisk och Anatomi 2 – Rörelseapparaten är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

LÄRANDEMÅL
Kursens syfte är att utveckla studentens förmåga att diagnosticera och behandla funktionsnedsättningar och smärttillstånd i det neuromyofasciala systemet. Kursen är indelad i två delmoment; palpationstekniker och massage.

Efter genomgången delkurs i palpationsteknik ska studenten kunna;
– undersöka de strukturer som är angivna i kurslitteraturen.
– använda palpationen i ett undersökningsmetodiskt och diagnostiskt syfte.
– de funktionella aspekterna runt de anatomiska strukturerna och dess relation till omgivande vävnad.
– redogöra för och förstå innehållet från de teoretiska genomgångarna.
Efter genomgången delkurs i massage ska studenten kunna;
– redogöra för och förstå de fysiologiska modeller som finns för uppkomsten av myofasciella smärttillstånd och funktionsstörningar.
– beskriva och förstå den klassiska massagens fysiologiska effekter.
– redogöra för den klassiska massagens användbarhet med beaktande av indikationer och kontraindikationer
– tillämpa de i kursen ingående undersökningsteknikerna i syfte att klargöra om en behandlingsindikation eller en kontraindikation föreligger för naprapatisk behandling.
– tillämpa behandlingstekniken klassisk massage på samtliga områden med god teknik och hänsyn tagen till såväl sin egen som patientens ergonomi samt med god patientsäkerhet.
– utföra såväl hel- som delkroppsmassage med god teknik och effektivitet vad gäller tidsåtgång.
– dokumentera och journalföra sina fynd och utförd behandling på ett korrekt angivet och förståeligt sätt.

INNEHÅLL PALPATIONSTEKNIKER
Kursen består av 20 praktiska lektioner. Praktisk genomgång av palperbara strukturer i kroppen i form av skelettdelar, ligament, muskler och muskelsenor, kärl, perifera nerver samt bursor.

INNEHÅLL MASSAGE
Kursen består av 13 lektionstillfällen varav ett är teoretiskt. Kursen inleds med genomgång av teoretiska samband för smärttillstånd orsakade av muskelspänningar, samt förklaringsmodeller för behandlingstekniken klassisk massage. Särskild vikt läggs vid indikationer och kontraindikationer. Det vetenskapliga underlag som finns för såväl uppkomstmekanismer för smärttillstånd som för behandlingstekniken tas också upp
De praktiska delarna är topografiskt orienterade där man inleder med ryggmassage för att gå vidare med bålen i övrigt, huvud och hals, övre extremitet och nedre extremitet. Från början inleds varje lektionstillfälle med en genomgång i grupp varefter studenterna övar praktiskt två och två. Senare i kursen ges studenterna problembaserade uppgifter där de har att själva applicera de olika massagegreppen på en kroppsdel som ännu inte gåtts igenom. Även differentialdiagnostiska aspekter vad gäller smärtsyndrom tas upp och diskuteras. Stor vikt läggs under kursen vid att utveckla studentens förmåga att omsätta sina kunskaper i anatomi till funktionella sammanhang. Palpationsteknikerna fördjupas och används i ett diagnostiskt syfte.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITETER (UNDERVISNING)
Viss del av undervisningen sker i föreläsningsform medan huvuddelen sker i form av praktiska övningar i grupp. Vid grupptillfällena används studerandeaktiverande metoder;
gruppdiskussioner, bikupor och PBL (problembaserat lärande) samt förevisningar med efterföljande praktiska övningar.

EXAMINATION
När studenten uppfyller kraven för närvaro enligt nedan sker examination i kursen i tre delar;

1. En praktisk examination som avser såväl teoretiska kunskaper och förståelse som förmåga att tillämpa palpation och klassisk massage.
2. En skriftlig gemensam examination avslutar de tre delkurserna.
3. Ett praktiskt slutprov i grupp samt ett individuellt slutprov som båda syftar till att studenten skall redovisa såväl teoretiska kunskaper och förståelse som förmåga att tillämpa undersöknings- och behandlingsmetoder avseende smärttillstånd relaterade till muskelspänningar, annan mjukdelspåverkan och triggerpunkter. För godkänd kurs skall studenten vara godkänd i de tre delarna var för sig.
Vid underkänt på skriftlig eller praktisk examination (slutprov) ges tillfälle för omtentamen.

Sammanlagt har den studerande möjlighet till fem tentamenstillfällen.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Praktiska moment är obligatoriska. Vid mer än 10 % frånvaro medges inte examination i ämnet. Studenten har vid frånvaro möjlighet att ta igen tid vid de under terminen inlagda igentagningstillfällena.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Termin 2

Anatomi 4 - Embryologi, Anatomi, 1 poäng

ANATOMI 4 – EMBRYOLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Anatomi 4 – Embryologi

ÄMNESBLOCK
Anatomi

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 2

BETYGSGRADER
Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper från genomgångna kurser i Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 2 – Rörelseapparaten och Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiolog & histologi är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– förklara begreppen embryologi och teratologi
– redogöra för äggets befruktning och implantation
– redogöra för utvecklingen av de bilaminära samt trilaminära groddbladen
– beskriva embryots utveckling kronologiskt, med fokus på stödje-, och rörelseorganen
– definiera organanläggningen från somiterna till skleratom, myotom och dermatom
– redogöra för hur störningar i den normala embryogenesen kan ge upphov till utvecklingsdefekter
– relatera uppkomsten av missbildningar såsom reduktions-, duplikationsdefekter samt dysplasier till teratogener i vår miljö
– reflektera över och diskutera etiska aspekter av fosterdiagnostik

INNEHÅLL
Kursen inleds med en allmän översikt av människans utveckling från cell till flercellig organism. Termerna embryologi och teratologi definieras. Genomgång av hur och var ägget befruktas och vad som sedan sker vid implantationen. Allmän embryo- och fosterutveckling samt nervsystemets specifika utveckling studeras. Genomgång av groddskivans tre blad; ektoderm, mesoderm och endoderm. Beskrivning av somiternas betydelse för de olika organens anläggning. Översikt av organanläggning. Därefter läggs tonvikten på rörelse- och stödjeapparatens utveckling, specifikt ryggrad och extremiteter. Skillnader i utvecklingen av det axiala och extremitetsskelettet belyses. Musklernas specifika anläggning gås igenom. Översiktlig genomgång av begreppen kloning och genteknik. Slutligen diskuteras uppkomsten av olika former av missbildningar. Stor vikt läggs vid att ge studenterna en förståelse för när i utvecklingen missbildningar sker och vilka konsekvenser dessa kan få för den fullvuxne individen. Kursen interagerar kunskaperna från tidigare genomgångna såsom Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 2 – Rörelseapparaten, Anatomi 3 – Nervsystemet, Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiologi & histologi, men belyser också viktiga aspekter inom kommande kurser såsom t.ex. Sjukdomslära 2 – Ortopedi och Sjukdomslära 4 – Pediatrik.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen sker i föreläsningsform. Kursen avslutas med ett inlämningsuppgift där studenterna ska inhämta, granska, sammanställa och skriftligt presentera information utifrån olika frågeställningar. Studenterna uppmuntras att aktivt söka information i föreläsningskompendier, embryologilitteratur, anatomi-, histologi- och fysiologilitteratur samt Internet och bibliotek.

EXAMINATION
Examination innefattar inlämningsuppgift som kan ske gruppvis (max 6 studenter per grupp). Om betyget Väl godkänd ska kunna ges krävs att den studerande inlämnar uppgiften individuellt.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Fysiologi 2 - Organsystemen, Fysiologi, 7,5 poäng

FYSIOLOGI 2 – ORGANSYSTEMEN

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Fysiologi 2 – Organsystemen

ÄMNESBLOCK
Fysiologi

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 7,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 2

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPSKRAV
Genomgången kurs i Fysiologi A samt goda kunskaper ifrån kurserna Anatomi 1 , 2 och 3 krävs.

LÄRANDEMÅL
Kursen syftar till att ge den studerande grundläggande kunskaper om och förståelse för människokroppens normala fysiologiska funktioner. Särskild tonvikt läggs vid cirkulations-, respirations- och muskelfysiologi. Detta skall utgöra basen för förståelsen av uppkomstmekanismer för patologiska tillstånd.

Efter genomgången kurs i Fysiologi 2 – Organsystemen ska studenterna kunna;
Hjärta och cirkulation:
– beskriva hjärtats uppbyggnad, hjärtcykeln samt hjärtats tryck och flöden
– redogöra för blodets funktion och sammansättning
– förklara anatomin, funktionen och skillnaderna mellan systemkretsloppet och lungkretsloppet
– redogöra för funktionen och egenskaperna hos de olika typerna av blodkärl
– beskriva sambandet mellan blodtryck och blodflöde samt känna till mekanismerna som ligger bakom regleringen av
blodtrycket
Njurar och vätskebalans:
– förklara njurens anatomiska uppbyggnad samt dess funktion inklusive bildning av primär- och sekundärurin
– beskriva kroppens olika vätskerum inklusive dess volymer och elektrolytsammansättningar, samt hur dessa regleras
– exemplifiera olika former av vätske- och elektrolytrubbningar
Endokrinologi:
– namnge de organ som ingår i det endokrina systemet och dess olika funktioner
– förklara verkningsmekanismerna hos olika hormoner och dess reglering inklusive hypothalamus-hypofyssystemet
Muskel och motorik:
– jämföra skillnader i glatt, skelett och hjärtmuskulatur vad gäller utseende och funktion
– beskriva en skelettmuskelkontraktion samt de faktorer som påverkar kraftutveckling i muskeln
– redogöra för basala motoriska system
Nervfysiologi och smärta:
– analysera olika typer av smärta samt redogöra för den fysiologiska uppkomsten för dessa
– ur ett fysiologiskt perspektiv, redogöra för en aktionspotentials uppkomst
Respiration:
– beskriva uppbyggnaden av andningssystemet och andningsmekaniken samt reglering av ventilation
– redogöra och förklara transporten av syre och koldioxid från luft till blod och vävnad
Digestion:
– förklara digestionssystemets uppbyggnad och matspjälkningsprocessen
– beskriva hur nedbrytningen och absorptionen av näringsämnen sker samt ange de organ som är involverade
INNEHÅLL

Fysiologi B innefattar:
– hjärta
– cirkulation
– njurar och vätskebalans
– muskel och motorik
– endokrinologi
– nervfysiologi och smärta
– respiration
– digestion

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen förmedlas via föreläsningar, duggor och gruppdiskussioner

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Inlämning av 3 duggor med full poäng (100%) är obligatoriskt för godkänd kurs. Frånvaro vid obligatorisk dugga tas igen genom att studenten lämnar in 3 duggor med full poäng. Studenten ges möjlighet att göra om duggor tills de uppnått full poäng.

EXAMINATION
Kursen avslutas med skriftlig tentamen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omexamination. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Sjukdomslära 1 - Patologi, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 1 – PATOLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 1 – Patologi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 2

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper från genomgångna kurser i Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 2 – Rörelseapparaten, Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiolog & histologi och Fysiologi 2 – Organsystemen är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

LÄRANDEMÅL
Kursen syftar till att ge den studerande grundläggande kunskaper rörande sjukdomsprocessers orsak, utveckling och förlopp. Målet med kursen är att ge den studerande förståelse om uppkomstmekanismer vid olika sjukdomstillstånd. Kursen ska ligga till grund för vidare studier inom ämnesblocket sjukdomslära såsom till exempel infektionslära, medicin och kirurgi, ortopedi samt reumatologi. Det är av stor vikt att de studerande tillägnar sig goda kunskaper i patofysiologiska mekanismer för att senare kunna förstå uppkomsten av olika sjukdomstillstånd som den färdiga naprapaten kommer att möta.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– ange vanliga metoder för laboratoriemedicinsk diagnostik
– lista mekanismer som ligger bakom cellers tillväxt, differentiering och död
– exempelfiera orsaker som kan ge upphov till vävnadsskada och hur läkningsprocessen sker
– redogöra för den inflammatoriska processen och dess symtom
– beskriva immunförsvarets uppbyggnad och funktion
– redogöra för uppkomsten av tromboemboliska sjukdomstillstånd
– förklara ärftliga sjukdomsmekanismer
– ange huvuddragen i tumörutvecklingen och cancerprocessen
– redogöra för patofysiologiska mekanismer vid organspecifika sjukdomar (hjärta, lungor, njurar, mag/tarm, hjärna)

INNEHÅLL
Kursen omfattar följande moment:
– diagnostiska metoder
– cellers tillväxt, differentiering och död (apoptos och nekros)
– vävnadsskada och läkning
– inflammatoriska processen
– immunsystemet
– koagulationsprocessen
– ärftlighet
– tumörlära
– organspecifik patologi (hjärta, lungor, njurar, mag/tarm, hjärna)
ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen omfattar föreläsningar samt gruppdiskussion vid seminarium.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Deltagande vid seminarium är obligatoriskt för godkänd kurs. Vid frånvaro ges möjlighet till skriftlig inlämningsuppgift.

EXAMINATION
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Sjukdomslära 1 - Infektionslära & vårdhygien, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 1 – INFEKTIONSLÄRA & VÅRDHYGIEN

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 1 – Infektionslära & vårdhygien

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng.

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 2

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i kurserna Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiologi & histologi och Sjukdomslära 1 – Patologi är en förutsättning.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– beskriva mikroorganismers uppbyggnad på cellulär nivå
– skilja mellan olika mikroorganismers normala och patogena förekomst
– förklara samspelet mellan mikroorganismer och människor
– redogöra för de olika mikroorganismernas sjukdomsalstrande förmåga
– förklara hur kroppen kan bekämpa infektionssjukdomar
– beskriva grundprinciperna inom immunologin
– exemplifiera hur smitta uppkommer samt hur smittspridning kan begränsas
– beskriva hur god hygien kan uppnås för att garantera säker arbetsmiljö

INNEHÅLL
Kursen fokuserar på att ge studenterna en god insikt i de vanligaste förekommande mikroorganismerna i vår omgivning och hur dessa interagerar med oss människor. Uppkomsten av smitta samt smittbekämpning är centrala teman. Vårdhygien, speciellt handhygien, lärs ut. Kursen inleds med en kortfattad presentation av mikrobiologisk historik. Därefter presenteras de olika mikroorganismernas uppbyggnad, genetik och reproduktion. Den normala kroppsfloran beskrivs. Specifik vikt läggs vid att studenterna ska förstå skillnaderna mellan patogena och apatogena mikroorganismer. Allmän samt specifik bakteriologi och virologi gås igenom med fokus på medicinskt betydelsefulla mikroorganismer. Uppkomsten av kliniskt betydelsefulla infektionssjukdomar studeras. Vanligt förekommande differentialdiagnoser belyses. Kroppens förmåga att försvara sig mot mikroorganismer, immunförsvaret, tas upp. Dessutom diskuteras antibiotikas användning i dagens samhälle dels nationellt, men även ur internationella aspekter. Det globala läget beträffande olika infektionssjukdomar med stöd av aktuell data från Smittskyddsinstitutet diskuteras och analyseras. Avslutningsvis appliceras genomgånget material med speciell hänsyn till kontakten mellan vårdgivare och vårdtagare.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen sker i form av katedrala föreläsningar, gruppdiskussioner samt seminarium.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Deltagande vid seminarium är obligatoriskt för godkänd kurs. Vid frånvaro ges möjlighet till igentagningssuppgift.

EXAMINATION
Skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Psykologi 1 - Beteendevetenskap, Medicin, 1,5 poäng

PSYKOLOGI 1 – BETEENDEVETENSKAP

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Psykologi 1 – Beteendevetenskap

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 2

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Egna erfarenheter som redan inhämtats under den verksamhetsförlagda undervisningen är av stort värde under kursen.

LÄRANDEMÅL
Det övergripande målet med kursen är att få kunskaper i och förståelse för normala psykologiska reaktioner.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– förstå mänskliga beteenden
– beskriva olika teorier inom biologisk, kognitiv, personlighets- och socialpsykologi
– använda centrala begrepp och teorier som presenteras i kursen för att förstå människans psykologi
– applicera grundläggande psykologiska begrepp i patient – naprapatrollen

INNEHÅLL
Följande delar tas upp under kursen:
– Naprapatens psykologiska roll i arbetet
– Hjärnans anatomi och funktion och hur störningar i dessa relaterar till normal funktion och hälsa
– Psykobiologiska principer på olika nivåer från sensorik, till perception och kognition.
– Centrala personlighetspsykologiska teorier.
– Grundläggande processer bakom socialpsykologiska fenomen.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen sker i form av föreläsningar, diskussioner och seminarium.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Deltagande vid seminarium är obligatoriskt för godkänd kurs. Vid frånvaro ges möjlighet till igentagningsuppgift.

EXAMINATION
En skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Forskningsmetodik 1 - Vetenskapsteori, Forskningsmetodik, 2 poäng

FORSKNINGSMETODIK 1 – VETENSKAPSTEORI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Forskningsmetodik 1 – Vetenskapsteori

ÄMNESBLOCK
Forskningsmetodik

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 2 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 2

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Inga

LÄRANDEMÅL
Det övergripande syftet med kursen är att studenten skall kunna tillämpa grundläggande kunskaper i forskningsmetodik och statistik som exv. att söka, värdera samt kritiskt granska kunskap på en vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen samt utbyta kunskaper med kollegor och med personer utan specialkunskaper inom området naprapati. De metodologiska problemen inom manuella medicinen ägnas särskilt intresse. Kursen skall därigenom vara en handledning för samt ligga till grund för utförandet av det examensarbete som avslutar utbildningen.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– förstå innebörden av begreppen kunskap, vetenskap och forskning
– beskriva hur en vetenskaplig artikel är uppbyggd, vilka delar som ingår och vad dessa skall innehålla
– redogöra för vilka former vetenskaplig litteratur publiceras
– självständigt läsa, förstå och till viss del kritiskt granska vetenskapliga artiklar på svenska och engelska
– beskriva skillnaden mellan en strukturerad och en icke strukturerad databas
– självständigt söka medicinsk litteratur i artikeldatabasen PubMed och med hjälp av MESH
– hitta till och i Naprapathögskolans och Karolinska Institutets bibliotek.

INNEHÅLL
Kursens fokus ligger på att tidigt i utbildningen ge den studerande de redskap som behövs för att söka information och tolka den, samt på att vänja den studerande vid att inte bara konsumera information utan att kritiskt granska den. Att kritiskt granska information i allmänhet och vetenskapliga artiklar i synnerhet kräver kännedom om hur vetenskapliga artiklar är uppbyggda samt praktisk träning och diskussioner i grupp. Undervisningen sker genom att teori och praktik kring informationssökning på bibliotek och databaser blandas, samtidigt som diskussion om kritisk granskning av olika typer av information förs. Grunderna i hur statistisk inferens i artiklarna skall tolkas gås igenom. Kursen innefattar ett projektarbete där den studerande självständigt ska söka efter relevanta vetenskapliga artiklar på databasen Pubmed samt hämta artiklarna i fulltext. Detta moment innefattar även en kortfattad skriftlig sammanställning av artiklarna som skall inlämnas in i tid och presenteras muntligt.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Föreläsningar, praktisk övning i informationssökning i datasal, besök i Naprapathögskolans och Karolinska Institutets Universitetsbibliotek, studier av vetenskapliga artiklar i grupp med hjälp av instuderingsfrågor, samt muntlig redovisning av grupparbete.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Se nedan gällande examinationstillfälle.

EXAMINATION
Examination sker genom att två vetenskapliga artiklar i fulltext skall tas fram och studeras noggrant, samt redovisas kort muntligt vid det obligatoriska examinationstillfället (då de också skall visas upp för läraren). En länk till de två artiklarna i fulltext skall skickas till ansvarig/ansvariga lärare med e-post tillsammans med korta svar på några frågor. De vetenskapliga artiklar som delats ut vid kursstart skall läsas noggrant och redovisas vid det obligatoriska examinationstillfället (artikelseminarium).

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Naprapati 1 - Mjukdelstekniker: stretching & triggerpunkter, Naprapati, 10 poäng

NAPRAPATI 1 – MJUKDELSTEKNIKER: STRETCHING & TRIGGERPUNKTER

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 1 – Mjukdelstekniker: stretching & triggerpunkter

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 10 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Kursen ges på grundnivå under termin 2

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsgraden Väl Godkänd ges endast i den teoretiska delen av kursen. Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper från genomgångna kurser Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 2 – Rörelseapparaten samt Naprapati 1- Palpationstekniker & Massage krävs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

LÄRANDEMÅL
Kursens syfte är att utveckla studentens förmåga att diagnosticera och behandla funktionsnedsättningar och smärttillstånd i det neuromyofasciala systemet. I kursen ingår även klinisk grundkurs som inkluderar fysikaliskt status, anamnes, patientbemötande samt journalföring.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna;
– redogöra för och förstå de fysiologiska modeller som finns för uppkomsten av myofasciella smärttillstånd och funktionsstörningar.
– redogöra för och förklara de fysiologiska mekanismer som ligger till grund för de behandlingstekniker som ingår i kursen.
– redogöra för triggerpunkternas lokalisation och refererade smärtutbredningsområden.
– tillämpa de i kursen ingående undersökningsteknikerna i syfte att klargöra om en behandlingsindikation eller en kontraindikation föreligger för naprapatisk behandling.
– tillämpa de behandlingstekniker som ingår i kursen på ett adekvat sätt med god teknik och hänsyn tagen till såväl sin egen som patientens ergonomi och med god patientsäkerhet.
– utarbeta hemträningsprogram till patienten samt på ett tydligt sätt kunna förmedla och instruera patienten i de ingående övningarna.
– dokumentera och journalföra sina fynd och utförd behandling på ett korrekt angivet och förståeligt sätt.

INNEHÅLL
Kursen består av 4 teoretiska föreläsningar, ett atikelseminarium och 35 praktiska lektionstillfällen. Kursen inleds med genomgång av teoretiska samband för smärttillstånd orsakade av muskelspänningar, annan mjukdelspåverkan och triggerpunkter samt förklaringsmodeller för de behandlingstekniker som ingår i de praktiska delarna. Det vetenskapliga underlag som finns för såväl uppkomstmekanismer för smärttillstånd som för behandlingsteknikerna tas också upp.
De praktiska delarna är topografiskt indelade i tre delar där varje del avslutas med en sammanfattning av problembaserad karaktär. Vid varje lektionstillfälle utgår undervisningen från ett smärtsyndrom för att på så sätt utveckla studentens förmåga att analysera en problemställning. Tänkbara orsaker till smärtan tas upp, såväl vad gäller muskelspänningar, annan mjukdelspåverkan som triggerpunkter. Även differentialdiagnostiska aspekter diskuteras. De för smärtsyndromet aktuella triggerpunkternas lokalisation och smärtutbredningsområden gås igenom och kopplas till behandlingstekniker.
Stor vikt läggs under kursen vid att utveckla studentens förmåga att omsätta sina kunskaper i anatomi till funktionella sammanhang.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITETER (UNDERVISNING)
Viss del av undervisningen sker i föreläsningsform medan huvuddelen sker i form av praktiska övningar i grupp. Vid grupptillfällena används studerandeaktiverande metoder;
gruppdiskussioner, bikupor och PBL (problembaserat lärande) samt förevisningar med efterföljande praktiska övningar.

EXAMINATION
När studenten uppfyller kraven för närvaro enligt nedan sker examination i kursen i tre delar;

1. En praktisk examination som avser såväl teoretiska kunskaper och förståelse som förmåga att tillämpa palpation och klassisk massage.
2. En skriftlig gemensam examination avslutar de tre delkurserna.
3. Ett praktiskt slutprov i grupp samt ett individuellt slutprov som båda syftar till att studenten skall redovisa såväl teoretiska kunskaper och förståelse som förmåga att tillämpa undersöknings- och behandlingsmetoder avseende smärttillstånd relaterade till muskelspänningar, annan mjukdelspåverkan och triggerpunkter. För godkänd kurs skall studenten vara godkänd i de tre delarna var för sig.
Vid underkänt på skriftlig eller praktisk examination (slutprov) ges tillfälle för omtentamen.

Sammanlagt har den studerande möjlighet till fem tentamenstillfällen.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Praktiska moment är obligatoriska. Vid mer än 10 % frånvaro medges inte examination i ämnet. Studenten har vid frånvaro möjlighet att ta igen tid vid de under terminen inlagda igentagningstillfällena.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Verksamhetsförlagd undervisning 1 - Klinisk naprapati, Naprapati, 5 poäng

VERKSAMHETSFÖRLAGD UNDERVISNING 1 – KLINISK NAPRAPATI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Verksamhetsförlagd undervisning 1 – Klinisk naprapati

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen omfattar motsvarande 42,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Kursen ges under terminerna 2-6 (grundnivå) och terminerna 7-8 (avancerad nivå).

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden.

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Genomgångna kurser hörande till Naprapatiblocket terminerna innan kursen påbörjas samt för terminerna 3-8 lägst betyget godkänd i kurserna i Verksamhetsförlagd undervisning 1 – Klinisk naprapati, terminerna innan kursen påbörjas.

LÄRANDEMÅL
Det övergripande syftet med kursen är att förbereda studenten för ett arbete som primär vårdgivare inom hälso- och sjukvård.

Kursen avser att ge goda kunskaper inom klinisk naprapatverksamhet och syftet är att successivt genom naprapatprogrammets fyra år skapa förutsättningar för studenterna att applicera såväl teoretiska som praktiska kunskaper och färdigheter i analys, kliniskt resonemang och bedömning samt utformande av behandlings- och rehabiliteringsstrategier. Detta skall göras utifrån ett biopsykosocialt helhetsperspektiv, hela tiden med patientsäkerheten i centrum. Viktiga delar är etiologi, diagnostik och behandling av sjukdoms- och skadetillstånd, med tyngdpunkt inom området neuromuskuloskeletala funktionsstörningar.

Kursen löper under samtliga fyra utbildningsår och lärandemålen nedan är uppdelade per år. De lärandemål som finns angivna för terminerna innan gäller fortfarande för innevarande termin.

Efter termin 2 förväntas studenten kunna:
– utföra ett patientsamtal som är engagerat, lyssnande, respektfullt och empatiskt
– genomföra ett allmänt status omfattande inspektion, palpation, auskultation och grundläggande funktionstester för nerv-, cirkulations- och respirationssystemen
– genomföra en adekvat manuell undersökning, i syfte att ställa diagnos, av patienter med neuromuskuloskeletala besvär
– behandla smärttillstånd och funktionsrubbningar i det neuromuskuloskeletala systemet med inriktning på muskler, bind- och stödjevävnad och med hjälp av klassisk massage, stretching och muskelpressure
– ge patienten återkoppling och adekvat information vad gäller undersökning, behandling, eventuella hemövningar i form av främst stretching och uppföljning
– tillämpa god vårdhygien
– dokumentera klinisk information i journalen
– tillämpa tystnadsplikten

Utöver målen ovan förväntas studenten efter termin 4 kunna:
– utföra och självständigt tolka patientsamtal som är engagerat, lyssnande, respektfullt och empatiskt
– genomföra och tolka lämpliga undersökningar omfattande såväl neurologiska och ortopediska som specifika naprapatiska undersökningar, med inriktning på det neuromuskuloskeletala systemet
– behandla smärttillstånd och funktionsrubbningar i det neuromuskuloskeletala systemet med utgångspunkt i evidensbaserad medicin och med hänsyn tagen till differentialdiagnostiska aspekter och med såväl mjukdelstekniker som mobiliseringstekniker för ryggrad, bäcken och extremitetsleder
– informera patienten om undersökningsfynd och ge råd om hur patienten ska förhålla sig till sina besvär
– skapa enklare hemträningsprogram främst med inriktning på stabiliserande och rörlighetsbefrämjande övningar
– identifiera behandlings- och rehabiliteringsinsatser som andra yrkeskategorier kan utföra samt bedöma när behov av andra yrkeskompetenser finns
– sammanfatta muntligt samt skriftligt sjukdomshistorien från patienter med hänsyn tagen till kön, ålder och etnicitet
– formulera internremisser till kollegor i äldrekurser på ett adekvat sätt
– använda vedertagen nomenklatur som exempelvis, prognos, epikris och ICD10

Utöver målen ovan förväntas studenten efter termin 6 kunna:
– föra patientsamtalet på ett drivet och effektivt sätt utan att leda patienten och utan avkall på engagemang, lyssnande, respekt och empati
– välja selektivt, genomföra och tolka lämpliga undersökningar omfattande såväl neurologiska och ortopediska som specifika naprapatiska undersökningar, med inriktning på det neuromuskuloskeletala systemet
– behandla smärttillstånd och funktionsrubbningar i det neuromuskuloskeletala systemet med utgångspunkt i evidensbaserad medicin och med hänsyn tagen till differentialdiagnostiska aspekter, naprapatiska behandlingsprinciper, kön, ålder och allmäntillstånd samt känna till och kunna använda sig av nationella och internationella guidelines i sin behandling
– tillämpa, med god teknik, och med utgångspunkt i anamnesen och undersökningen selektivt välja, behandlingstekniker som mjukdelstekniker, mobiliseringstekniker och manipulationstekniker
– skapa en adekvat rehabiliteringsplan samt kunna följa upp rehabiliteringen med avseende på såväl genomförande som effekt och vid behov omvärdera och förändra planen
– dokumentera klinisk information samt kunna formulera och sammanställa såväl adekvata behandlings- och rehabiliteringsplaner som resultaten av dessa
– formulera remiss- intygs- och utlåtandeskrivning på ett korrekt sätt
– värdera kliniskt handlande i förhållande till evidens och beprövad erfarenhet
– samverka med anhöriga, kollegor samt övrig vårdpersonal på ett professionellt sätt

Utöver målen ovan förväntas studenten efter termin 8 självständigt kunna:
– visa förmåga att med anamnesen, den genomförda undersökningen och den kliniska bedömningen som utgångspunkt, tillämpa kunskap, genomföra en problemanalys och tillsammans med patienten ställa upp kortsiktiga och långsiktiga mål för den fortsatta behandlingen
– föreslå adekvata åtgärder, såväl aktiva som passiva, med beaktande av patientens livssituation, ta ställning till om patienten behöver remitteras vidare till andra yrkeskategorier eller yrkeskompetenser samt vara patientens behjälplig när det gäller allmänna träningsråd och aktiviteter i vardagslivet
– bemöta och motivera patienten, ur ett biopsykosocialt perspektiv, till att själv ta ansvar för sin rehabilitering och de åtgärder som krävs i vardagslivet som kan bidra till minskad smärta och förbättrad funktion på kort och lång sikt
– fatta kliniska beslut i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och med hänsyn till medicinska, psykosociala och etiska faktorer samt de naprapatiska grundidéerna och den helhetssyn på individen de omfattar
– visa förmåga att, tillsammans med patienten, analysera och utvärdera de passiva och aktiva behandlingsåtgärderna, förhålla sig till de effekter dessa åtgärder haft, vid behov omvärdera och förändra lagda strategier samt på ett tydligt sätt kommunicera fortsatta eller nya strategier med patienten
– analysera hur egna värderingar, attityder och beteenden påverkar samspelet med patienter, anhöriga och vårdpersonal
– reflektera över de värdegrunder som finns i allmänhet och inom naprapatkåren i synnerhet, rörande människors lika värde och jämställdhet ur alla aspekter, såväl vad gäller kön och genus som sexualitet, ålder, social klass, funktionsduglighet, etnicitet och religion
– följa den lagstiftning som gäller för hälso- och sjukvård.

INNEHÅLL
Det specifika innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen är progressivt för de fyra åren och nedan presenteras den huvudsakliga inriktningen för varje enskilt år;

Årskurs 1: Den studerande övas i professionellt patientbemötande samt att föra ett patientsamtal. Stor vikt läggs vid kunskaper kring journalföring. Den studerande lär sig successivt att genomföra en allmän undersökning omfattande inspektion, stora aktiva och passiva rörelsetest, motståndstest samt ett grundläggande neurologiskt status omfattande grovmotorik, sensibilitet och reflexer inklusive kranialnervstester. Palpationen är central i undersökningen som kompletteras med specifika muskelfunktionstest och längdtest. Behandlingen riktas mot muskulära spänningar, generella eller specifika som myofasciala triggerpunkter och ges i form av massage, stretching och muskelpressure.

Årskurs 2: Den studerande vidareutvecklar det praktiska arbetet från föregående årskurs. Ortopediska och specifika neurologiska tester tillkommer för samtliga delar av kroppen, såväl för ryggraden som för de perifera lederna. Därutöver studeras den för naprapatin specifika rörelseundersökningen av ryggradens och extremiteternas leder samt behandling i form av specifika mobiliseringstekniker. Den studerande bereds möjlighet att öva på att aktivera patienten i olika former av aktiv behandling till exempel stabiliserande träning. Stor vikt läggs vid journalföring samt successivt alltmer på differentialdiagnostiska överväganden. Den studerande övas i att självständigt presentera kliniska patientfall inför andra studerande samt handledare.

Årskurs 3: Den studerande vidareutvecklar det praktiska arbetet från föregående årskurser.
Fördjupade kunskaper i undersökningsmetodik appliceras med avseende på struktur och selektivitet. Olika manipulationstekniker för såväl ryggradens som extremiteternas leder praktiseras. De patientaktiverande momenten i behandlingen utvecklas också mot att bli mer tillståndsspecifika i patientens rehabilitering. Den studerande tränas vidare i att presentera, muntligt samt skriftligt, samt analysera kliniska patientfall speciellt utifrån differentialdiagnostiska resonemang. Relevanta kliniska patientfall diskuteras gruppvis.

Årskurs 4: Den studerande vidareutvecklar det praktiska arbetet från föregående årskurser.
Stor vikt läggs vid fördjupade kunskaper inom undersökningsmetodik och behandlingstekniker samt att välja lämpliga kombinationer av behandlingstekniker. Undervisningen betonar vikten av att den studerande alltmer utvecklar helhetssynen samt sin förmåga till problemlösning ur ett patientcentrerat biopsykosocialt perspektiv. Den studerande övas i att diskutera såväl etiologi som behandlingsstrategi och prognos med patienterna. Relevanta kliniska patientfall diskuteras gruppvis.

Under den externa verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande fördjupa sig i såväl den kliniska delen och där ta del av erfarna legitimerade yrkesutövares sätt att arbeta som i hur verksamheten i övrigt bedrivs vad gäller kontakter med kollegor inom och utanför naprapatkåren, företagets drift, lokalernas skötsel etc. Stor vikt läggs vid de diskussioner som studenten inbjuds till i mötet med handledarna.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Huvudsakligen genomförs den verksamhetsförlagda utbildningen vid skolans egen klinik under termin 2-6 (grundnivå), men under termin 7-8 (avancerad nivå) även externt i verksamhet hos legitimerade naprapater och andra professioner som läkare med ortopedmedicinsk vidareutbildning, legitimerade sjukgymnaster och legitimerade kiropraktorer. Under termin 2 har studenterna två klinikpass per vecka och tar under dessa pass emot totalt 4 patienter. Under termin 3-7 har studenterna två klinikpass per vecka och tar under dessa pass emot totalt 6-8 patienter.

Viss del av undervisningen sker i grupper under samlingar medan huvuddelen sker i form av enskilt praktiskt patientarbete. Vid gruppsamlingarna används studerandeaktiverande metoder; gruppdiskussioner, bikupor och PBL (problembaserat lärande) samt ibland även förevisningar med efterföljande praktiska övningar i par. Legitimerade naprapater med lång klinisk och pedagogisk erfarenhet handleder studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledarna söker aktivt upp studenterna under varje praktikpass och för en kontinuerlig dialog i syfte att ge studenterna värdefulla verktyg till utveckling och förbättring i sina fortsatta studier.

De kliniska lektionspassen bedrivs i studentgrupper med cirka 15 studenter i varje grupp.
Varje enskilt lektionstillfälle inleds med att handledaren samlar gruppen, drar upp riktlinjer för passet och ger utrymme för eventuella frågeställningar. Passet pågår under 3-4 timmar och studenterna blir som nämnts aktivt uppsökta av handledarna men har hela tiden även möjlighet att kalla på en handledare för att vid behov kunna föra en diskussion. Lektionspasset avslutas med en ny samling där eventuella frågeställningar tas upp och patientfall från aktuellt pass redovisas.

EXAMINATION
Studentens kliniska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt examineras årligen på flera sätt. Detta sker dels genom att ansvarig examinator närvarar när studenten tar emot och behandlar en patient på skolans klinik. I den bedömningen tas särskild hänsyn till bemötande av och förhållningssätt till patienten. Dessutom bedöms den studerandes undersökningsförmåga och selektivitet i denna, förmåga till diagnosställning och relevanta differentialdiagnostiska ställningstaganden, skapande av behandlingsplan och genomförande av behandling samt förmåga att informera och motivera patienten. Återkopplingen till studenten efter de kliniska examinationerna är direkt, omfattande samt tydlig och syftar till att ge studenten verktyg att själv planera sina studier för att utveckla såväl sina starka som svaga sidor. Utöver detta skall studenten vid minst ett tillfälle per år, inför studentgrupp och handledare, redovisa ett aktuellt patientfall och ha ett, för årskursen adekvat, kliniskt resonemang kring detta. Kopplat till det redovisade patientfallet skall studenten också presentera en adekvat journal som är korrekt förd och denna skall bedömas av handledare. Återkoppling sker direkt till studenten.

Utöver att studenten skall uppfylla nedanstående krav för närvaro redovisas de för varje enskilt år specifika examinationsrutinerna nedan;

Årskurs 1: Examinationen sker i ett steg.
1. Kliniskt prov, under senare hälften av termin 2, där examinatorn bedömer studenten i en behandlingssituation med en patient enligt en i förväg meddelad bedömningsmall.

Vid underkänt och om så bedöms, kan en individuell handlingsplan skapas som kan omfatta ytterligare arbete med patienter eller en fördjupningsuppgift inom specifikt område. Därefter ges den studerande möjlighet till nytt kliniskt prov.

Årskurs 2: Examinationen sker i två steg;
1. Kliniskt mittutbildningsprov, under senare hälften av termin 4, där examinatorn bedömer studenten i en behandlingssituation med en patient enligt en i förväg meddelad bedömningsmall.
2. Studenten skall, på ett i förväg meddelat datum, muntligt redovisa ett patientfall inför studentgrupp och handledare . Kopplat till patientfallet skall också en journal och en remiss presenteras. Den muntliga redovisningen, journalen och remissen bedöms av handledare enligt en i förväg meddelad bedömningsmall.

Vid underkänt och om så bedöms, kan en individuell handlingsplan skapas som kan omfatta ytterligare arbete med patienter, auskultation eller en fördjupningsuppgift inom specifikt område. Därefter ges den studerande möjlighet till nytt kliniskt mittutbildningsprov.

Årskurs 3: Examinationen sker i två steg;
1. Kliniskt prov, under senare hälften av termin 6, där examinatorn bedömer studenten i en behandlingssituation med en patient enligt en i förväg meddelad bedömningsmall.
2. Studenten skall, på ett oannonserat datum, muntligt redovisa ett patientfall inför studentgrupp och handledare . Kopplat till patientfallet skall också en journal och en remiss presenteras. Den muntliga redovisningen, journalen och remissen bedöms av handledare enligt en i förväg meddelad bedömningsmall.

Vid underkänt och om så bedöms, kan en individuell handlingsplan skapas som kan omfatta ytterligare arbete med patienter, auskultation eller en fördjupningsuppgift inom specifikt område. Därefter ges den studerande möjlighet till nytt kliniskt prov.

Årskurs 4: Examinationen sker i tre steg;
1. Kliniskt slutprov, under första hälften av termin 8, där examinatorn bedömer studenten i en behandlingssituation med en patient enligt en i förväg meddelad bedömningsmall.
2. . Studenten skall, på ett oannonserat datum, muntligt redovisa ett patientfall inför studentgrupp och handledare . Kopplat till patientfallet skall också en journal och en remiss presenteras. Den muntliga redovisningen, journalen och remissen bedöms av handledare enligt en i förväg meddelad bedömningsmall.
3. Inlämning av följande från den verksamhetsförlagda utbildningen i extern verksamhet:
a) timrapport över minst 135 genomförda praktiktimmar
b) skriftlig redovisning av uppgift i vilken fyra patientfall skall ingå. Därutöver skall även en kortare skriftlig redovisning göras av hur verksamheten bedrivs avseende dagliga och andra rutiner.

Vid underkänt på ordinarie examinationstillfälle och om så bedöms, inträder en åtgärdsplan som, för studenten, är ett obligatoriskt moment för att få tillträde till omexamination. Åtgärdsplanen är individuellt utformad men ser som yttersta åtgärd ut enligt följande. Omexamination 1 planeras till ca 6 veckor efter ordinarie examinationstillfälle. Veckorna fram till omexamination 1 skall studenten vid minst ett tillfälle per vecka auskultera med, av Naprapathögskolans klinik anvisad, student från årskursen terminen under. Stor vikt vid dessa auskultationstillfällen, läggs vid kliniskt resonemang kring de aktuella patientfallen. Studenten skall också redovisa, skriftligt eller muntligt, minst ett av de aktuella patientfallen per vecka för handledare. Vid betyg (Underkänd) U på omexamination 1 skall studenten vid minst ett tillfälle per vecka auskultera med, av Naprapathögskolans klinik anvisad, student från årskursen terminen under och vid minst 2 dagar, à 6 timmar, auskultera hos, av Naprapathögskolans klinik anvisad leg. naprapat. Studenten skall, som tidigare, redovisa, skriftligt eller muntligt, minst ett, för perioden aktuellt, patientfall per vecka för handledare. Därefter ges den studerande tillträde till omexaminationstillfälle 2, som är schemalagt ca 6 veckor efter omexaminationstillfälle 1. Vid betyg (Underkänd) U på omexaminationstillfälle 2 kommer studenten att flyttas över till spår B, vilket innebär att slutexamen på NPH kommer att förskjutas. I ett sådant fall kommer individuella samtal ske med studenten och en individuell handlingsplan utformas för att ge studenten möjlighet till ytterligare tillfälle för omexamination i klinisk naprapati, dock utanför den ursprungliga tidsramen för slutexamen.

Kursansvarig kan efter indikation från handledare och/eller patienter besluta om att en student skall få en medsittning. En medsittning innebär att en handledare är närvarande under ett eller flera behandlingstillfällen och gör en icke betygsgrundande bedömning av studentens kliniska färdigheter. Om studenten uppvisar svagheter i den kliniska tjänstgöringen kan en individuell åtgärdsplan utformas för studenten. Om svagheterna i den kliniska tjänstgöringen bedöms utgöra en uppenbar patientsäkerhetsrisk och dessa svagheter, med rimliga resurser och i rimlig tid, inte bedöms kunna avhjälpas, äger kursansvarig i samråd med skolledning rätt att besluta om att studenten ej kan fullfölja kursen Klinisk naprapati.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Den verksamhetsförlagda utbildningen är obligatorisk. Vid mer än 10 % frånvaro medges inte examination i ämnet. Studenten har vid frånvaro möjlighet att ta igen tid under terminen samt under särskilt inlagda igentagningsveckor.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Årskurs 2

Termin 3

Fysiologi 3 - Tillämpad fysiologi & näringslära, Fysiologi, 7,5 poäng

FYSIOLOGI 3 – TILLÄMPAD FYSIOLOGI & NÄRINGSLÄRA

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Fysiologi 3 – Tillämpad fysiologi & näringslära

ÄMNESBLOCK
Fysiologi

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 7,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 3

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Den studerande förväntas ha förkunskaper motsvarande de som ges i kurserna Anatomi 1 – Systematisk och Anatomi 2 – Rörelseapparaten, Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiologi & histologi och Fysiologi 2 – Organsystemen.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra för kroppens svar på akut arbete.
– förutsäga hur olika typer av fysiskt arbete påverkar träningssvar/ adaptation.
– analysera sambandet mellan ämnesomsättning, kost, träning och hälsa samt använda denna information för att sammanställa en tränings- och kostrekommendation.
– förklara hur omgivningen påverkar kroppen vid vila och arbete, samt jämföra det akuta svaret med det som sker vid acklimatisering.
– reflektera över, samt diskutera vetenskapligt källmaterial och översiktsartiklar inom ramen för kursen.

Se även detaljerad studentvägledning för respektive område.

INNEHÅLL
Kursen ges på heltid och är fördelad på schemabundna dagar och tid för självständigt arbete.

Kursen innehåller föreläsningar inom ämnesområdena
– Tillämpad fysiologi:
– Skelettmuskel
– Akut svar på arbete
– Adaptation till arbete
– Omgivningsfysiologi
– Immunfunktion och träning
– Genetik och träning
– Mätning och definition av fysisk prestationsförmåga
– Träningsprinciper och –modeller

– Näringslära:
– Metabolism
– Kosthållning vid träning
– Effekt av träning och kost på sjukdomar

Kursdeltagarna kommer att läsa och diskutera vetenskapliga artiklar inom kursens ämnesområden under handledning av lärare vid minst 2 tillfällen. En obligatorisk laboration (arbetsprov) kommer att genomföras på Karolinska Institutet.

Deltagarna förväntas använda den kurslitteratur som rekommenderas inom kusen.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, laboration, seminarier och självständigt arbete.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Laboration arbetsprov på Karolinska Institutet är obligatorisk. Frånvaro tas igen genom en skriftlig inlämningsuppgift.

EXAMINATION
Examination för den teoretiska baskursen sker genom en skriftlig tentamen. Frågor från seminarierna kommer att ingå i den skriftliga examinationen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Sjukdomslära 2 - Medicin & kirurgi, Medicin, 4 poäng

SJUKDOMSLÄRA 2 – MEDICIN & KIRURGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 2 – Medicin & kirurgi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 4 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 3

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i anatomi och fysiologi är en förutsättning för förståelsen av den kliniska sjukdomsläran i kursen. Vidare är den allmänna patologin grunden för undervisningen och innehåller omfattande terminologi som de studerande förväntas behärska.

LÄRANDEMÅL
Det övergripande målet med kursen är att förmedla förståelse om vanligt förekommande sjukdomar av såväl internmedicinsk som kirurgisk karaktär ur ett ålders- och genusperspektiv, vad gäller etiologi, symtom, diagnos och behandling, inklusive prevention och prognos.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– redogöra för patofysiologin, symtom, undersökningsmetoder/utredning och behandling av kardiovaskulära sjukdomar, speciellt med fokus på ischemisk hjärtkärlsjukdom och hypertoni
– redogöra för patofysiologin, symtom, undersökningsmetoder/utredning och behandling av respiratorisk sjukdomar, speciellt med fokus på astma och kronisk obstruktiv sjukdom
– redogöra för patofysiologin, symtom, undersökningsmetoder/utredning och behandling av gatrointestinala sjukdomar, speciellt med fokus på ulcus och inflammatoriska tarmsjukdomar
– förklara koagulationen samt beskriva uppkomsten av olika hematologiska sjukdomar
– ange de vanligaste ämnesomsättningsrubbningarna samt orsaksgrunden
– redogöra för diabetes mellitus typ 1 och 2 beträffande patofysiologin, symtom, behandling och komplikationer
– beskriva hur njur- och urinvägssjukdomar kan uppkomma samt diagnostik och behandling av dessa
– förklara uppkomsten av olika typer av allergi, dess utredningsgång och tillgänglig behandling
– känna igen vanligt förekommande symtom vid maligna sjukdomar

INNEHÅLL
Under kursen studeras kliniskt betydelsefulla sjukdomar i cirkulations-, respirations-, mag- och tarm-, blod-, endokrina systemet. Även njurar och urinvägssjukdomar samt allergiska sjukdomar och tumörsjukdomar föreläses. Stor vikt läggs på att de studerande lär sig tolka anamnestiska uppgifter som patienter lämnar. Studierna understryker vikten av vad olika sjukdomstillstånd kan innebära för manuell medicinsk behandling samt när detta är kontraindicerat. Under kursen betonas utförligt att patienter med outredda symtom skall hänvisas till läkare för utredning.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen omfattar teoretiska föreläsningar som till viss del är upplagda efter fallbeskrivningar av relevans för de studerande samt ett obligatoriskt patientfallsseminarium.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro vid det schemalagda patientfallsseminariet som sker gruppvis. Vid frånvaro ges den studerande möjlighet till individuell inlämningsuppgift.

EXAMINATION
En skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Psykologi 2 - Samtalsmetodik, Medicin, 1 poäng

PSYKOLOGI 2 – SAMTALSMETODIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Psykologi 2 – Samtalsmetodik

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 3

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Den studerande förutsätts ha goda kunskaper i Psykologi 1 – Beteendevetenskap, status- och anamnesupptagande som ges under den verksamhetsförlagda undervisningen samt egen erfarenhet av patientbehandling.

LÄRANDEMÅL
Kursen syftar till att öva de studerandes färdigheter i att genomföra motiverande samtal (MI) i syfte att vägleda till
beteende/livsstilsförändring. De studerande skall bringas god insikt i samtalets betydelse för att få ett förtroendefullt samarbete mellan patient och naprapat.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– Redogöra för teorierna och begreppen bakom MI
– Praktiskt tillämpa MI

INNEHÅLL
Kursen innefattar teoretiska utgångspunkter för MI och metodik för tillämpning av MI. Under kursen tränas den
studerandes samtals- och kommunikationsförmåga.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Efter en inledande föreläsning övar studenterna praktiskt olika komponenter i MI med varandra. Varje student får
sedan spela in ett eget autentiskt MI-samtal med patient. Det inspelade materialet kodas och studenterna erhåller en individuell skriftlig rapport och återkoppling i mindre grupper.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro vid den schemalagda undervisningen, inspelning av ett eget autentiskt
MI-samtal med patient samt vid de gruppvisa genomgångarna.

EXAMINATION
Tillämpning av motiverande samtal i form av inspelning av ett eget autentiskt MI-samtal med patient.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Forskningsmetodik 2 - Informationssökning, Forskningsmetodik, 3 poäng

FORSKNINGSMETODIK 2 – INFORMATIONSSÖKNING

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Forskningsmetodik 2 – Informationssökning

ÄMNESBLOCK
Forskningsmetodik

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 3 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 3

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER & BEHÖRIGHET
Godkänd kurs i Forskningsmetodik 1 – Vetenskapsteori krävs vilket bl a innefattar: kunskaper om informationssökning i bibliotek och i databaser samt kännedom om den vetenskapliga artikelns uppbyggnad.

LÄRANDEMÅL
Det övergripande syftet med kursen är att studenten skall kunna tillämpa grundläggande kunskaper i forskningsmetodik och statistik som exv. att söka, värdera samt kritiskt granska kunskap på en vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen samt utbyta kunskaper med kollegor och med personer utan specialkunskaper inom området naprapati. De metodologiska problemen inom manuella medicinen ägnas särskilt intresse. Kursen skall därigenom vara en handledning för samt ligga till grund för utförandet av C-uppsatsen som avslutar utbildningen.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
-formulera och konstruera en frågeställning samt planera och genomföra ett mindre projekt som skall besvara denna frågeställning
– tillämpa informationssökning, samt tolka och värdera information
– presentera information muntligt samt ge feedback på andras presentationer

INNEHÅLL
Blocket inleds med ett projektarbete där studenten med hjälp av kunskap från kursen Forskningsmetodik 1 – Vetenskapsteori på olika sätt samlar information om ett ämnesområde som på något sätt kan kopplas till naprapati. Skriftlig sammanställning av projektplan och abstract enligt speciell mall, skall inlämnas in i tid. Projektet presenteras muntlig inför en mindre grupp av studenter, samt kursledare, som ger kritik och feedback på presentationen. En kritisk granskning av annan grupps abstract ingår också.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen är en blandning av teoretiska föreläsningar, grupparbete, samt obligatorisk muntlig presentation och opponering av andras grupparbete.

EXAMINATION
Examination sker i flera steg. Deltagande i grupparbete som redovisas genom att en projektplan upprättas, en sammanfattning författas (enligt särskild mall), samt genom en muntlig redovisning. Vid frånvaro vid obligatorisk redovisning ges möjlighet till igentagningstillfälle.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Naprapati 2 - Biomekanik, Naprapati, 2,5 poäng

NAPRAPATI 2 – BIOMEKANIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 2 – Biomekanik

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 2,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 3

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i Anatomi 1 – Systematisk och Anatomi 2 – Rörelseapparaten som givits tidigare under utbildningen.

LÄRANDEMÅL
Kursens syftar till att ge den studerande god insikt i hur externa och interna krafter påverkar leder och muskler. Målsättningen är att mekanikens principer ska inhämtas under kursen och kunna tillämpas på rörelseorganen som en integrerad biomekanisk helhet. Vidare ska kunskaper i regional kinesiologi samt tillämpning av biomekaniska beräkningar för ergonomiska bedömningar inhämtas.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– redogöra för de grundläggande biomekaniska begreppen
– redogöra för hur kroppens anatomiska strukturer påverkas av olika typer av belastning
– självständigt utföra beräkning av muskelarbete samt muskelkraft
– analysera mellan kroppspositioner med hög respektive låg biomekanisk belastning
– analysera och skriftligt presentera gruppvis en biomekanisk analys av en naprapatisk frågeställning samt individuellt muntligt presentera arbetet

INNEHÅLL
Följande delmoment ingår i kursen;
– yttre vridmoment
– inre vridmoment
– ledbelastning – biomekaniska metoder
– belastningsrelaterade besvär

Kursen introduceras med en föreläsning där de för ämnet viktiga begreppen förklaras. Därefter studeras de metoder som används för att kunna beräkna ledbelastning i en specifik led och arbetets belastningsnivå belyses. Stor vikt läggs vid förståelsen av belastningsrelaterade besvär.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen innehåller katedrala föreläsningar samt lärarledda gruppvisa studier.
Kursens upplägg uppmuntrar den studerande att aktivt arbeta med biomekanik. Efter genomgång av delmomenten ska den studerande testa sina kunskaper med ett ”självtest”.

Kursen innehåller ett obligatoriskt seminarium som bygger på ett grupparbete kring en självvald biomekanisk problemställning, där de studerande tillsammans beräknar ledbelastningen i en led. Redovisning sker i tvärgrupper.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro vid de muntliga presentationerna som utgör examinationen av kursen (enl. nedan).

EXAMINATION
Examination av kursen innefattar muntlig presentation av grupparbete i tvärgrupper samt inlämning av grupparbetesrapport. Igentagning av frånvaro sker genom inlämningsuppgift samt muntlig presentation för examinatorn vid senare tillfälle.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Naprapati 2 - Mobilisering, Naprapati, 7 poäng

NAPRAPATI 2 – MOBILISERING

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 2 – Mobilisering

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen omfattar motsvarande 15 högskolepoäng.

UTBILDNINGSNIVÅ
Kursen ges på grundnivå under terminerna 3 och 4.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsgraden Väl Godkänd ges endast i den teoretiska delen av kursen. Betygsskalan är målrelaterad.

FÖRKUNSKAPER & BEHÖRIGHET
Goda kunskaper i genomgångna kurserna Anatomi 1 – Systematisk och Anatomi 2 – Rörelseapparaten samt lägst betyget Godkänd i kursen Naprapati 1 – Mjukdelstekniker: palpation & massage krävs.

LÄRANDEMÅL
– Redogöra för de fysiologiska och anatomiska modeller som finns för uppkomsten av smärttillstånd orsakade av leddysfunktioner, såväl hypo-, hypermobilitet, ej optimal stabilitet och instabilitet
– förklara de fysiologiska mekanismer som ligger till grund för behandlingsteknikerna ”muscle energy technique” (MET), postisometrisk relaxationsteknik (PIR) samt mekaniska mobiliseringstekniker
– tillämpa och tolka naprapatiska undersökningstekniker samt ortopediska och neurologiska tester i syfte att utifrån ett differentialdiagnostiskt perspektiv identifiera indikationer och kontraindikationer för naprapatisk behandling
– applicera mobiliseringsteknikerna MET, PIR och mekaniska tekniker med sådana färdigheter att de kan praktiseras med god effekt, hög patientsäkerhet samt med en god egenergonomi
– applicera och redogöra för de translatoriska och angulära rörelserna för respektive extremitetsled
– kritiskt granska samt rapportera muntligt och skriftligt väsentliga delar av den obligatoriska kurslitteraturen
– analysera och vara uppdaterad i det vetenskapliga nuläget inom området

INNEHÅLL
Kursen innehåller 73 lektioner varav 16 teoretiska och 57 praktiska.

Kursen omfattar undersöknings och mobiliseringstekniker för ryggrad (hals-, bröst- och ländryggrad), bäckenet, revbensleder samt extremitetsleder.

De teoretiska lektionerna omfattar en fördjupning i ryggradens, bäckenet och extremiteternas funktionella anatomi och biomekanik samt undersökningsmetodik och diagnostik av ryggradens, bäckenets och extremiteterna leder. En genomgång av fysiologiska förklaringsmodeller för uppkomsten av smärttillstånd orsakade av leddysfunktioner samt de fysiologiska mekanismer som ligger till grund för behandlingsteknikerna MET, PIR och mekaniska tekniker. Därutöver omfattar kursen även teoretiska och praktiska delar för ortopediska och neurologiska tester samt för naprapatin specifika provokations- och rörelsetester.

Kursen är indelad i fem topografiska delar;
1. Ländryggraden
2. Bröstryggraden och revbenslederna
3. Halsryggraden
4. Extremitetsleder
5. Bäckenet

Varje delmoment inleds med en teoretisk genomgång av funktionell anatomi, biomekanik och undersökningsmetodik för respektive område. Därefter följer för varje område de praktiska tillfällena där varje topografiskt område inleds med undersökningsmetodik och därefter följer applikationen av behandlingstekniker. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattande teoretisk och praktisk lektion i strukturerat undersökningsförfarande och diagnostik. Stor vikt läggs i undersökningen på differentialdiagnostik och metodik.

Inom ramen för kursen genomförs artikelstudier där studenterna enskilt eller i grupp går igenom vetenskapliga artiklar med anknytning till ämnet. Artikel studierna redovisas i gruppdiskussioner alternativt i skriftliga inlämningsuppgifter.

Kursen är fördelad på schemabundna dagar och tid för eget arbete.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITETER (UNDERVISNING)
Undervisningen sker i huvudsak i form av praktiska övningsmoment såväl enskilt som parvis och i grupper. Varje delmoment genomgås som lärarledda förevisningar med efterföljande självständiga praktiska övningar under handledning.

Den teoretiska undervisningen ges i form av katedrala föreläsningar men även som enskilda studier av artiklar och kurslitteratur. Arbete med gruppdiskussioner, modellstudier, bikupor, basgrupper och tvärgrupper används vid de teoretiska och praktiska genomgångarna.

IT-stöd används i form av videokamera för att studenten skall kunna analysera sitt eget utförande vad gäller undersökningsmetodik, behandlingsteknik och ergonomi tillsammans med läraren, men även självständigt och tillsammans med andra studenter.

EXAMINATION
När studenten uppfyller kraven för närvaro enligt nedan sker examinationen i kursen i tre delar;
1. En skriftlig examination.
2. Fyra delprov uppdelade enligt den topografiska indelning som gäller för kursen (ländryggrad, bröstryggrad, halsryggrad, övre halsryggrad samt bäcken).
3. Ett praktiskt slutprov som är problembaserat med utgångspunkt i ett strukturerat undersökningsförfarande och behandlingstekniker där studenten skall redovisa såväl teoretiska kunskaper och förståelse som förmåga att tillämpa undersöknings- och behandlingsmetoder.

För att få avlägga slutprov skall samtliga delprov vara godkända och för godkänd kurs skall såväl slutprov som skriftlig examination vara godkända.

Vid underkänt ges den studerande möjlighet till omtentamen samt göra om de praktiska proven. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra skriftliga tentamenstillfällen.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Praktiska moment är obligatoriska. Vid mer än 10% frånvaro medges inte examination i ämnet. Studenten har vid frånvaro möjlighet att ta igen tid vid de under terminen inlagda igentagningstillfällena.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

© Naprapathögskolan

Verksamhetsförlagd undervisning 2 - Klinisk naprapati, Naprapati, 5 poäng

Se kursplan från termin 2.

Termin 4

Sjukdomslära 2 - Smärta, Medicin, 7,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 2 – SMÄRTA

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 2 – Smärta

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 7,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 4

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper om nervsystemets anatomi samt övergripande funktioner och fysiologi förutsättes, särskilt sinnesorganen.

LÄRANDEMÅL
Kursens syftar till att ge kunskap om smärtupplevelsen och dess uppkomst samt de kroppsegna system som kan aktiveras för att ge smärtlindring. Dessutom avser kursen öka förståelsen, utifrån en epidemiologisk synvinkel, komplexiteten samt omfattningen av folkhälsoproblemet smärta och värk.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– beskriva uppkomst och modulering av smärta ur ett fysiologiskt perspektiv
– redogöra för olika typer av smärta, dess orsak samt olika behandlingsalternativ
– redogöra för olika typer av sensorisk behandling, dess fysiologiska principer samt evidens
– självständigt utföra smärtanalys och smärtbedömning samt exemplifiera olika typer av smärtbedömningsinstrument
– ange omfattningen av smärta och värk i befolkningen
– presentera definitioner och metoder för att mäta smärta i befolkningen samt diskutera kring för- och nackdelar med de olika sätten
– analysera de viktigaste epidemiologiska faktorer av betydelse för uppkomst och förlopp av smärta och värk, inklusive centrala stressbegreppet
– reflektera över individuella variationer vid upplevd smärta (kön, ålder och psykosociala aspekter)
– kritiskt granska vetenskapliga artiklar samt tolka resultat av aktuell forskning inom smärtområdet samt sammanställa och redovisa denna information skriftligt och muntligt

INNEHÅLL
Under kursen studeras smärtupplevelsen och dess uppkomst samt de kroppsegna system som
kan aktiveras för att ge smärtlindring. Bearbetning av vetenskapliga teorier inom området smärta och sensorisk behandling av smärta ingår. Dessutom belyses, utifrån en epidemiologisk synvinkel, det aktuella kunskapsläget om omfattning av, orsaker till samt definitioner av smärta och värk i befolkningen. Stress, coping-strategier och andra viktiga faktorer av betydelse för uppkomst och förlopp av smärta och värk diskuteras. Efter kursen skall de studerande ha tillräckliga kunskaper för att själva ta del av grundvetenskaplig och klinisk litteratur inom ämnet.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen omfattar dels teoripass i form av föreläsningar samt artikelseminarium där de studerande gruppvis analyserar samt diskuterar vetenskapliga artiklar inom området smärtepidemiologi.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs närvaro samt aktivt deltagande vid obligatoriskt artikelseminarium som visar att den studerande förstått komplexiteten samt omfattningen av folkhälsoproblemet smärta och värk. Frånvaro tas igen genom en skriftlig inlämningsuppgift.

EXAMINATION
Kunskapsredovisning sker i form av skriftlig tentamen som avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ger studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 2 - Farmakologi, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 2 – FARMAKOLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 2 – Farmakologi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 4

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
God kunskap i Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiologi & histologi och Fysiologi 2 – Organsystemen, Anatomi 3 – Nervsystemet och Sjukdomslära 1 – Patologi krävs.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– beskriva hur läkemedelsnomenklaturen är uppbyggd
– sammanfatta de farmakokinetiska och farmakodynamiska grundprinciperna
– förklara verkningsmekanismerna vid smärthämmande läkemedel
– ange de farmakologiska substanser som används vid behandling av rörelseorganen
– nämna olika farmakas påverkan organsystemvis
– självständigt utföra FASS sökning

INNEHÅLL
Kursen inleds med en introduktion där den allmänna farmakologin presenteras; begrepp och definitioner, nomenklatur, historik samt läkemedels roll i samhället. Inom den allmänna farmakologin föreläses även; läkemedelseffekter, biverkningar och toxikologi. Målsättningen är att de studerande skall bibringas grundläggande kunskaper i farmakologiska kinetiska samt dynamiska principer. Dessutom studeras vad som gäller för läkemedelslagstiftning. Inom den speciella farmakologin föreläses läkemedel organsystemvis med tyngdpunkt på de farmakologiska substanser som används vid behandling av rörelseorganen samt smärthämmande läkemedel. Därutöver ska den studerande tillägna sig viss kunskap om de olika huvudgrupperna av läkemedel som används i behandlingen av störningar i de andra organsystemen med avseende på verksamma beståndsdelar, indikationer, kontraindikationer samt biverkningar. Stor vikt lägges vid kritiskt tänkande kring olika behandlingsmetoder, särskilt vid sjukdomar i rörelseorganen samt vid behovet av dokumentation och utvärdering av olika effekter. Kursen avslutas med gruppvis demonstration i receptlära samt självständigt sökande i FASS.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen sker via föreläsningar samt gruppvis genomgång i receptlära (FASS övning).

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro vid receptlära (FASS övning) Frånvaro tas igen genom en skriftlig inlämningsuppgift.

EXAMINATION
Kunskapsredovisning sker i form av skriftlig tentamen som avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ger studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 2 – Ortopedi, Medicin, 3,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 2 – ORTOPEDI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 2 – Ortopedi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 3,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 4

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
För kursen krävs goda kunskaper i Anatomi 2 – Organsystemen och Sjukdomslära 1 – Patologi.

KURSENS MÅL
Målsättningen är att under kursen introducera den medicinska synen på rörelseapparatsjukdomar och göra de studerande väl förtrogna med det synsätt som råder inom ortopedkirurgiska specialiteten.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra för allmän frakturlära och luxationer
– klargöra för vanligt förekommande led-, och senskador
– sammanfatta de degenerativa ledsjukdomarna
– redogöra för utredning, diagnostik och behandling av vanliga ryggåkommor
– redogöra för differentialdiagnostiska aspekter, utredning och behandling vid fotsjukdomar och handkirurgiska besvär
– ge en översikt över ortopediska infektioner och tumörer
– återge de vanligaste förekommande barnortopediska sjukdomarna
– redogöra översiktligt för proteskirurgi
– ge en överblick över traumatologi inklusive omhändertagande och prioritering av den multitraumatiserade patienten
– exemplifiera vilka ortopedtekniska hjälpmedel som finns att tillgå

INNEHÅLL
Kursen behandlar ortopediska sjukdomars klinik, undersökning, diagnos, behandling, komplikationer, prognos samt eventuella predisponerande faktorer. Föreläsningarna innefattar; allmän frakturlära, övre och nedre extremiteter, ryggortopedi, idrottsortopedi, ortopediska tumörer och infektioner, barnortopedi samt ortopedtekniska hjälpmedel. Under kursen betonas vikten av att kunna föra ett resonemang om behandlingen av patienter med ortopediska problem samt identifiera eventuella kontraindikationer för manuell medicinsk behandling.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen omfattar teoretiska föreläsningar som till viss del är upplagda efter kliniska fallbeskrivningar av relevans för de studerande.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Deltagande vid seminarium är obligatoriskt för godkänd kurs. Frånvaro tas igen med inlämningsuppgift.

EXAMINATION
Kunskapsredovisning sker i form av skriftlig tentamen som avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Idrottsmedcin 1 – Introduktion, Idrottsmedicin, 4,5 poäng

IDROTTSMEDCIN 1 – INTRODUKTION

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Idrottsmedcin 1 – Introduktion

ÄMNESBLOCK
Idrottsmedicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 4,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 4

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER & BEHÖRIGHET
Motsvarande 40 högskolepoäng från termin 1 och 2 inklusive minst betyget godkänd i kurserna Naprapati 1 –Mjukdelstekniker: palpation & massage, Naprapati 1 – Mjukdelstekniker: stretching & triggerpunkter och Verksamhetsförlagd undervisning – Klinisk naprapati.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– utföra en grundläggande undersökning av skuldra, axel, armbåge, höft, knä och fotled baserad på funktionell anatomi och palpationstekniker
– redogöra för rörelseanalysen och dess utförande
– exemplifiera olika kompensationsstrategier för/vid upprätthållandet av bål- och ledkontroll – förklara och skilja på mobilitet och stabilitet ur ett prestationshöjande perspektiv
– förklara och instruera stegrade övningar för local core-muskulatur
– genomföra och dra slutsatser av en rörelseanalys på en idrottare/patient
– korrigera en idrottares/patient funktionella rörelse
– självständigt identifiera och tolka prestationshöjande rörelsestrategier
– instruera och/eller visa funktionella träningsövningar samt i samråd med patienten finna en träningsnivå som motsvarar patientens målsättning
– kunna redogöra för muskel- och senskador/patologiers uppkomst och läkningsprocess

INNEHÅLL
Teoretiska och praktiska lektioner i funktionell rörelseanalys, funktionell träning samt instruktion och korrigering av olika övningar. Under kursen tränas studenten i att självständigt analysera rörelse och rekommendera åtgärder för korrigering av felaktig rörelse. Den studerande övas dessutom i självständigt kunna identifiera kompensationsstrategier i en rörelse och rekommendera alternativ i prestationshöjande syfte. Stor vikt lägges vid att ge den studerande god förståelse för människokroppens rörelsemönster gällande det neuromuskuloskeletala systemet.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, problembaserat lärande (artikelgranskning), praktiska lektioner, självständigt arbete samt gruppaktiviteter (kurslitteratur, egen träning).

EXAMINATION
Examinationen innehåller; 1) teoretisk skrivning och 2) obligatorisk seminarium. För godkänd kurs krävs godkänt i samtliga moment. För att erhålla betyget Väl Godkänd krävs närvaro vid seminarium och full närvaro på de praktiska lektionerna samt väl godkänt på den teoretiska skrivningen (motsvarande 90% av maximala poängen). Vid underkänt resultat av ordinarie examinationer ges studenten möjlighet att återkomma med omexaminationer. Sammanlagt har den studerande möjligheten till fyra tentamenstillfällen.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Praktiska kursmoment är obligatoriska. Vid frånvaro av praktisk lektion medges inte examination i ämnet. Den studerande har då möjlighet till ett igentagningstillfälle vid slutet av kursen vilket motsvarar två lektionstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Naprapati 2 - Mobilisering, Naprapati, 8 poäng

Kursen löper vidare från föregående termin.

Verksamhetsförlagd undervisning 2 - Klinisk naprapati, Naprapati, 5 poäng

Se kursplan från termin 2.

Årskurs 3

Termin 5

Sjukdomslära 3 - Reumatologi, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 3 – REUMATOLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 3 – Reumatologi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 5

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 2 – Rörelseapparaten, Fysiologi 2 – Organsystemen, Sjukdomslära 1 – Patologi, Sjukdomslära 2 – Medicin & kirurgi och Sjukdomslära 2 – Ortopedi krävs. Även kunskaper i immunologi som förmedlats under kursen i Sjukdomslära 1 – Infektionslära & vårdhygien förutsätts aktuella.

LÄRANDEMÅL
Målsättningen med kursen är att de studerande ska ges goda specialkunskaper om de reumatologiska sjukdomarna som speciellt kan påverka rörelseapparaten.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– beskriva den inflammatoriska processens patologi och fysiologi
– förklara den reumatologiska immunologin
– ange patofysiologin, etiologin samt klinik för reumatoid artrit
– ange patofysiologin, etiologin samt klinik för övriga kliniskt viktiga kollagenoser

INNEHÅLL
Kursen inleds med en terminologisk översikt och histologisk repetition. Därefter föreläses den inflammatoriska processens patologi och fysiologi samt reumatologisk immunologi; specifik och ospecifik immunologisk reaktion, humoral och cellulär antikroppsreaktion, typ IV reaktioner, reumatiod faktor, antinukleära antikroppar, komplementsystem, HLA antigen. De reumatologiska sjukdomarnas patofysiologi, etiologi och klinik föreläses med speciellt fokus på reumatoid artrit men även andra kollagenoser såsom; artros, systemisk lupus erythematosus (SLE), pelvospondylit, systemisk skleros, reumatisk feber, Heberdens knutor diskuteras. Eventuella kontraindikationer för manuell medicin vid reumatologiska sjukdomar belyses.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen omfattar teoripass i form av föreläsningar.

EXAMINATION
En skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 3 - Radiologi, Medicin, 2,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 3 – RADIOLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 3 – Radiologi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 2,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 5

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 2 – Rörelseapparaten, Fysiologi 2 – Organsystemen, Sjukdomslära 1 – Patologi, Sjukdomslära 2 – Medicin & kirurgi och Sjukdomslära 2 – Ortopedi krävs.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra för grundläggande röntgenfysik och teknik
– förklara röntgenstrålningens biologiska effekter
– beskriva faktorer som kan påverka röntgenbildens kvalité
– beskriva röntgenundersökningars indikationer, betydelse och tillämpning
– redovisa för röntgendiagnostik, sjukdomsvis med betoning på ffa rörelseapparaten
– självständigt analysera viktiga anatomiska strukturer och vanligt förekommande patologiska fynd utifrån röntgenbilder
– diskutera val av lämplig diagnostisk utredningsgång

INNEHÅLL
Kursen är upplagd så att de studerande ska ges god förståelse i röntgenmetodikens teoretiska grund samt dess kliniska tillämpningar. De studerande ska lära sig olika röntgentekniker samt deras användningsområden med för- och nackdelar. Grundläggande kunskaper om röntgenstrålningens uppkomst och egenskaper hos såväl analoga som digitala bilder. Kursen inleds med kortfattad historisk översikt samt grundläggande genomgång i röntgenfysik och teknik. Kursen behandlar olika modaliteter inom den diagnostiska radiologi såsom slätröntgen, ultraljud, datortomografi (CT), scintigrafi, magnetresonans (MR), angiografi och myelografi med avseende ffa på indikationer. Systematisk genomgång av olika röntgenmodaliteter vid diagnostik av sjukdomar ffa inom rörelseapparaten. Genomgång av bildtolkning och bildanalys där studenterna självständigt lär sig känna igen anatomiska strukturer samt vanligt förekommande patologiska tillstånd.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen är uppbyggd på föreläsningar och seminarier. Arbeten med patientfall och bildtolkning sker gruppvis.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs närvaro vid obligatoriskt gruppseminarium. Vid frånvaro har studenten möjlighet att inkomma med inlämningsuppgift.

EXAMINATION
Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov i slutet av kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ger studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 3 - Neurologi, Medicin, 4,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 3 – NEUROLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 3 – Neurologi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 4,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 5

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i Anatomi 3 – Nervsystemet, Sjukdomslära 1 – Patologi och Sjukdomslära 2 – Medicin & kirurgi är en förutsättning för förståelsen av olika störningar och skador i nervsystemet som krävs för kursen.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra för neurologisk symtomlära samt de viktigaste undersökningsmetoderna
– beskriva etiologin, patogenesen, epidemiologin, riskfaktorer, klinik, diagnostik, terapi och profylax vid neuromuskulära sjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar och rörelsestörningar
– förklara uppkomsten av huvudvärk samt yrsel
– beskriva olika former av smärta
– ange de sjukdomar samt skador som kan uppkomma i perifera nerver eller ryggmärgen
– känna igen olika former av kramper samt ha grundläggande kunskaper om det akuta omhändertagandet
– beskriva symtomen vid neurologiska tumörer samt infektioner
– analysera olika rehabiliteringsmedicinska processer som kan vara aktuella vid neurologiska sjukdomar och skador
– självständigt utföra neurologiskt status inklusive kranialnervsundersökning

INNEHÅLL
Kursen är upplagd så att den studerande efter avslutad kurs ska ha grundläggande kunskaper i de neurologiska sjukdomar som en naprapat direkt eller indirekt kommer i kontakt med. Stor vikt läggs vid att bibringa den studerande kunskaper om när ett symtom eller sjukdomstecken hänför sig till en störning i nervsystemet, och i dessa fall hänvisa patienten till ett adekvat omhändertagande hos läkare. Kursen inleds med en genomgång av neurologisk symtomlära samt viktiga diagnostiska och laborativa undersökningsmetoder. Därefter föreläses etiologin, patogenes, epidemiologi, riskfaktorer, klinik, diagnostik, terapi och profylax av kliniskt viktiga neurologiska sjukdomar och skador. Vikten av nivådiagnostik med utgångspunkt från anamnes och status betonas. Olika fallbeskrivningar belyses med utgångspunkt från neurologiska sjukdomar. Undervisningen innefattar gruppvis obligatorisk genomgång av neurologiskt status inklusive kranialnervsundersökning.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen består av föreläsningar och kliniska gruppfallsdiskussioner. Gruppgenomgång av neurologiskt status inklusive kranialnervsundersökning.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs närvaro vid obligatorisk statusgenomgång. Vid frånvaro har studenten möjlighet att närvara vid igentagningstillfälle senare under terminen.

EXAMINATION
En skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 3 - Dermatologi & venerologi, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 3 – DERMATOLOGI & VENEROLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 3 – Dermatologi & venerologi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 5

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 2 – Rörelseapparaten, Fysiologi 1 – Biokemi, cellbiologi & histologi och Sjukdomslära 1 – Patologi krävs.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra för hudens viktigaste funktioner
– förklara hudens normala uppbyggnad
– beskriva olika uppkomstmekanismer vid hudsjukdomar
– redogöra för de vanligaste förekommande hudsjukdomarna
– känna igen hudåkommor som bör hänvisas till läkare
– beskriva vanligt förekommande venerologiska sjukdomarna samt anmälningsplikten
– förklara tillgängliga diagnostiska principer

INNEHÅLL
Kursen behandlar hudens biologi samt grundläggande sjukdomar inom dermatologi och venerologi. Sjukdomarnas etiologi, patogenes, diagnostik, immunsvar och smittskydd studeras. Tonvikten ligger på de vanligast förekommande akuta och kroniska sjukdomarna såsom inflammatoriska hudsjukdomar (t.ex. eksem, psoriasis, urtikaria, toxikodermier, autoimmuna hudsjukdomar, acne, rosacea), benigna och maligna hudtumörer (t.ex. pigmentnevi, kärltumörer, aktiniska keratoser, basaliom, skivepitelcancer, hudmelanom), infektioner och infestationer, hudmanifestationer av systemsjukdomar, sjukdomar som drabbar hår eller naglar, sår (t.ex bensår, trycksår) samt sexuellt överförbara infektioner.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen innefattar föreläsningar samt genomgång med kliniska patientfallsdiskussioner.

EXAMINATION
Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov i slutet av kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Idrottsmedicin 2 - Fördjupning, Idrottsmedicin, 4,5 poäng

IDROTTSMEDICIN 2 – FÖRDJUPNING

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Idrottsmedicin 2 – Fördjupning

ÄMNESBLOCK
Idrottsmedicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar totalt 10 högskolepoäng varav 5 poäng på avancerad nivå

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå samt avancerad nivå under termin 5 & 6

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i Idrottsmedicin 1 – Introduktion.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– redogöra för och förklara läkningsmekanismer för sena, muskel, skelett, ligament, nerv och broskvävnad.
– beskriva kända uppkomstmekanismer och riskfaktorer till idrottsskador
– självständigt utföra en klinisk undersökning av extremitetsleder.
– självständigt tolka och differentiera de kliniska fynden i undersökningen.
– att utifrån anamnes och klinisk undersökning föreslå en behandlingsstrategi och instruera patienten i rehabiliteringsprogram och/eller prestationshöjande program och i samverkan med patienten sätta upp realistiska målsättningar.
– exemplifiera och definiera några av barn och ungdomars speciella skador samt förutsättningar för prestation vid träning och vävnadsläkning när en skada skett.
– självständigt utföra enklare tejpning av en extremitetsleder samt beskriva principerna för tejpning under en rehabilitering.

INNEHÅLL
Kursen behandlar de teoretiska grunderna beträffande idrottsskador, dess uppkomstmekanismer, läkningsprocess och rehabilitering samt prevention av idrottsskador. Stor vikt läggs vid praktisk klinisk undersökning av extremitetsleder, specifik rehabilitering, testning och utvärdering av idrottsskador samt olika vävnaders tid för läkning. Under kursen övas den studerande att självständigt kunna undersöka och tolka kliniska symptom, ställa diagnos, rekommendera behandling och rehabiliteringsåtgärder. Därutöver tränas den studerande till att självständigt kunna identifiera en individs prestationshöjande faktorer och se sambandet med återhämtning samt kunna föreslå åtgärder och kontinuerligt utvärdera dessa åtgärder genom tester och dokumentation. Slutligen ska de studerande ges fördjupad förståelse för människokroppens normala struktur och funktion gällande det neuromuskuloskeletala systemet.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen bedrivs i form av katedrala föreläsningar, patientfallsdiskussioner, problembaserat lärande (artikelgranskning), praktiska lektioner, självständigt arbete, case-seminarium som redovisas i grupper skriftligt.

EXAMINATION
Examination av den teoretiska kursen sker genom individuell skriftlig teoretisk skrivning i slutet av kursen.
Examination av praktiska moment sker genom en praktisk examination.
Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjligheten till fyra tentamenstillfällen.

För att erhålla betyget Godkänd skall den praktiska och teoretiska examinationerna vara godkända samt att den studerande ska deltagit i det obligatoriska case-seminariet och artikelseminariet. För att erhålla betyget Väl Godkänd krävs förutom godkänd praktisk examination samt deltagande i obligatoriskt case-seminarium och artikelseminariet dessutom väl godkänd på den skriftliga examinationen (motsvarande 90% av maximal poäng).

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Praktiska kursmoment är obligatoriska. Om frånvaron överskrider 10% av de praktiska kursmomenten medges inte examination i ämnet. Den studerande har då möjlighet till ett igentagningstillfälle vid slutet av kursen vilket motsvarar två lektionstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Naprapati 3 - Ergonomi & arbetsmiljömedicin, Naprapati, 3 poäng

NAPRAPATI 3 – ERGONOMI & ARBETSMILJÖMEDICIN

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 3 – Ergonomi & arbetsmiljömedicin

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 3 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 5

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER & BEHÖRIGHET
Godkänt på samtliga kurser från termin 1-2 samt motsvarande 40 högskolepoäng från terminerna 3-4 inklusive minst betyget Godkänd i kurserna Naprapati 2 – Mobilisering och Verksamhetsförlagd undervisning – Klinisk naprapati. Goda kunskaper i Anatomi 2 – Rörelseapparaten, Fysiologi 2 – Organsystemen, Fysiologi 3 – Nervsystemet, Naprapati 2 – Biomekanik krävs.

LÄRANDEMÅL
Målsättningen med kursen är att ge en översikt av ergonomi som vetenskap om arbetsmiljö.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– förklara för olika miljöfaktorers betydelse för psykisk och fysisk hälsa
– identifiera faktorer med negativ påverkan på arbetsmiljön
– relatera ergonomins integrerade roll i arbetslivet och företagshälsovården
– analysera en arbetsplats/arbetssituation, beskriva denna skriftligt och muntligt samt föreslå adekvata åtgärder gällande arbetsplatsutformning, arbetsrutiner och arbetsställningar.
– överskådligt känna till marknaden för kontorsmöbler och ergonomiska hjälpmedel

INNEHÅLL
Kursen handlar till stor del om att tillämpa befintliga kunskaper i anatomi, fysiologi och mekanismer för uppkomst av besvär i rörelseorgan på olika ergonomiska situationer, som kontorsarbete, rörligt arbete och lyftarbete. Kvantifiering av mekanisk belastning på rörelseorgan i ergonomisk situation belyses under kursen och tillämpas med laboration. Vad som skall ingå i en ergonomisk arbetsplatsanalys gås igenom.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, grupparbete, studiebesök och en arbetsplatsanalys med efterföljande rapportskrivning och muntlig presentation.

EXAMINATION
För godkänd kurs krävs redovisning av en komplett arbetsplatsanalys såväl muntligt som skriftligt, samt närvaro på 80% av föreläsningarna. Vid frånvaro ges den studerande möjlighet till omexamination.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Naprapati 3 - Manipulationstekniker, Naprapati, 7,5 poäng

NAPRAPATI 3 – MANIPULATIONSTEKNIKER

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 3 – Manipulationstekniker

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar totalt 15 högskolepoäng varav 5 poäng på avancerad nivå

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå samt avancerad nivå under termin 5 och 6.

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER & BEHÖRIGHET
Godkänt på samtliga kurser från termin 1-2 samt motsvarande 40 högskolepoäng från terminerna 3-4 inklusive minst betyget Godkänt i kurserna Naprapati 2 – Mobilisering och Verksamhetsförlagd undervisning – Klinisk naprapati. Goda kunskaper i Anatomi 2 – Rörelseapparaten, Naprapati 2 – Mobilisering och Naprapati 2 – Biomekanik krävs.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– identifiera och redogöra för de vanligaste neuromuskuloskeletala diagnosernas orsaksmekanismer, naturalförlopp och prognos samt deras prevalens och incidens
– redogöra och beskriva samt självständigt undersöka, bedöma och diagnostisera indikationer såväl som kontraindikationer för användandet av manipulationstekniker
– självständigt hantera och tillämpa de grundläggande manipulationsteknikerna med sådana färdigheter att de kan praktiseras med en god effekt, hög patientsäkerhet samt med en god egen ergonomi
– förevisa och beskriva de grundläggande manipulationsteknikerna
– redogöra för de teoretiska förklaringsmodellerna för manipulationsbehandlingens syfte och effekt
– kritiskt granska samt rapportera muntligt och skriftligt väsentliga delar av kurslitteraturen
– analysera och vara uppdaterad i det vetenskapliga nuläget inom området

INNEHÅLL
Kursen innehåller på grundnivå 45 lektioner varav 8 teoretiska och 37 praktiska. Därutöver tillkommer 14 lektioner på avancerad nivå.

Kursen omfattar manipulationstekniker för såväl ryggraden (övre nackleder, hals-, bröst-, ländryggrad, bäckenets och revbenens leder) som extremiteternas leder.

De teoretiska lektionerna omfattar såväl grundläggande teori för behandlingstekniken manipulation som anamnes, undersökningsmetodik, behandling, prognos och prognostiska faktorer, rehabilitering samt genomgång av olika guidelines.

Kursen inleds med en teoretisk genomgång av de grundläggande manipulationsteorierna och dess praktiska applikation. Därefter följer en utförlig praktisk teknikträning av de för manipulationen viktiga basteknikerna. Under kursen introduceras de studerande successivt i manipulationsteknikens praktiska applikationer. Stor vikt läggs vid undersökningsmetodik och diagnostik av ryggradens och extremiteternas leder avseende indikationer och kontraindikationer för manipulationstekniker.

På avancerade nivå genomförs en så kallad ”temavecka”. Detta moment belyser teoretiska och praktiska kunskaper inom områdena nervrotspåverkan, diskogen patologi och motorkontroll av halsryggrad/skuldra och ländryggrad/bäcken/höfledskomplexet ur ett tvärvetenskapligt perspektiv med utgångspunkt i diagnostik, behandling och rehabilitering.

Kursen innehåller fyra obligatoriska patientfallsseminarium vilka genomförs som lärarledda gruppdiskussioner. Seminarierna innefattar journalgranskning och belyser kliniskt relevanta frågeställningar såsom anamnestiska uppgifter, olika undersökningsmetoders applikationer, diagnostiska slutsatser samt analys av tillgängliga behandlingsalternativ. Dessutom diskuteras prognostiska faktorer och olika möjliga rehabiliteringsinsatser.

Kursen är fördelad på schemabundna dagar och tid för eget arbete.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen sker i huvudsak i form av praktiska övningsmoment såväl enskilt som parvis och i grupper. Varje delmoment genomgås som lärarledda förevisningar med efterföljande självständiga praktiska övningar.

Den teoretiska undervisningen ges i form av katedrala föreläsningar. Arbete med gruppdiskussioner, modellstudier, bikupor, bas grupper och tvärgrupper används vid de teoretiska och praktiska genomgångarna och patientfallsseminarierna.

IT teknik används i form av naprapathögskolans webbaserade utbildningsverktyg där samtliga behandlingstekniker som lärs ut finns att tillgå för studenten via videofilmer som kan användas både på och utanför lektionstid. Därutöver finns samtliga föreläsningsunderlag och vetenskapliga artiklar att tillgå i samma utbildningsverktyg.

EXAMINATION
Kursen examineras enligt följande:

Fyra praktiska delprov samt ett praktiskt slutprov. Därutöver examineras kurslitteraturen i seminarieform med efterföljande inlämningsuppgift.

För att ha tillträde till den praktiska slutexaminationen krävs närvaro enligt nedan gällande bestämmelser för obligatoriskt deltagande samt att studenten har klarat av de under terminerna inlagda delproven med betyget godkänd.

Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en restexamination under nästkommande termin.

Om studenten inte kan delta i seminariet avseende kurslitteraturen kommer annan uppgift att tilldelas studenten. Uppgiften skall vara inlämnad senast 3 veckor innan terminens slut för att studenten skall kunna godkännas i kursen.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Praktiska moment är obligatoriska. Vid mer än 10 % frånvaro medges inte examination i ämnet. Studenten har vid frånvaro möjlighet att ta igen tid vid de under terminen inlagda igentagningstillfällena.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Verksamhetsförlagd undervisning 3 - Klinisk naprapati, Naprapati, 5 poäng

Se kursplan från termin 2.

Termin 6

Psykologi 3 – Psykiatri & psykosomatik, Medicin, 2,5 poäng

PSYKOLOGI 3 – PSYKIATRI & PSYKOSOMATIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Psykologi 3 – Psykiatri & psykosomatik

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 2,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 6

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i tidigare genomgångna kurser i Psykologi 1 – Beteendevetenskap, Psykologi 2 – Samtalsmetodik och Verksamhetsförlagd undervisning – Klinisk naprapati krävs.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången delkurs i psykiatri ska studenterna kunna:
– ange förekomsten av psykisk ohälsa och hälsorisker hos befolkningen
– analysera olika preventiva åtgärder för psykisk ohälsa hos befolkningen
– redogöra för vanliga psykiatriska tillstånds yttringar och förlopp
– redogöra för etiologi, patologi, diagnostik för olika sjukdomstillstånd relaterat till allmän vuxenpsykiatri
– översiktligt beskriva principer för området relevant psykofarmakologisk och psykologisk behandling
– presentera diagnostik samt behandlingsalternativ av drog- och alkoholrelaterade tillstånd
– analysera ffa neurologiska sjukdomstillstånd av differentialdiagnostisk betydelse
– redogöra för relevant lagstiftning rörande tvång i vården

Efter genomgången delkurs i psykosomatik ska studenterna kunna:
– beskriva, definiera och förklara grundläggande begrepp inom området psykosomatik
– redogöra för en helhetssyn på människan utifrån ett psykosomatiskt förhållningssätt
– redogöra för hur patientens hälsoresurser kan tillvaratas i samband med ohälsa och sjukdom
– förklara innebörden av helhetssyn i förhållande till mötet med patienterna
– beskriva och förklara psykosomatiska tillstånds fenomenologi
– urskilja olika behandlingsmetoder vid psykosomatiska tillstånd
– reflektera över etnicitet och genusaspekters betydelse för psykosomatisk ohälsa
– reflektera över sina egna föreställningar och värderingar kring hälsa och livsåskådning
– visa ett vetenskapligt och kritiskt tänkande samt ett reflekterande förhållningssätt till egna perspektiv/värderingar av hälsa

INNEHÅLL
Kursen ämnar ge den studerande kunskaper i psykiatri nödvändiga för att kunna utöva naprapatyrket. Detta innefattar att känna igen psykiska störningar hos patienter, att kunna värdera dessa, att ta hänsyn till dessa i behandlingsarbetet samt i förekommande fall hänvisa patienten till annan vårdgivare. Psykiatrisk sjukdom som eventuell kontraindikation för manuell medicin diskuteras.
Under kursen studeras etiologi, patologi, behandlingsmetoder och rehabilitering vid vanliga psykiatriska sjukdomstillstånd såsom; depression och bipolära affektiva tillstånd, ångesttillstånd, suicidalt och självskadande beteende, psykosomatiska tillstånd, ätstörningar, psykotiska tillstånd, personlighetsstörning, missbruk/beroende och neuropsykiatriska tillstånd. Även epidemiologiska aspekter samt hälsorisker och tillgängliga preventiva åtgärder diskuteras. Avslutningsvis föreläses relevant lagstiftning rörandes tvångsvård.

Kursen omfattar även psykosomatikens teoretiska referensramar och grundläggande begrepp. Exempel på psykosomatisk sjukdom analyseras. Problematisk somatisering, dess bakomliggande orsaker samt förhållningssätt och behandling studeras. Kursen ämnar ge den studerande en introduktion till aktuella diskussioner om psykisk hälsa och välbefinnande i relation till ffa kultur och genus.
ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen omfattar teoripass med föreläsningar samt diskussion av kliniska fall.

EXAMINATION
Kunskapskontroll sker genom en gemensam skriftligt tentamen av båda delmomenten i slutet av kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Forskningsmetodik 3 - Metoder & statistik, Forskningsmetodik, 5 poäng

FORSKNINGSMETODIK 3 – METODER & STATISTIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Forskningsmetodik 3 – Metoder & statistik

ÄMNESBLOCK
Forskningsmetodik

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 6

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER & BEHÖRIGHET
Godkända kurser i Forskningsmetodik 1 – Vetenskapsteori och Forskningsmetodik 2 – Informationssökning vilket bl a innefattar: kunskaper om informationssökning i bibliotek och i databaser samt kännedom om den vetenskapliga artikelns uppbyggnad krävs.

LÄRANDEMÅL
Det övergripande syftet med kursen är att studenten skall kunna tillämpa grundläggande kunskaper i forskningsmetodik och statistik som exv. att söka, värdera samt kritiskt granska kunskap på en vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen samt utbyta kunskaper med kollegor och med personer utan specialkunskaper inom området naprapati. De metodologiska problemen inom manuella medicinen ägnas särskilt intresse. Kursen skall därigenom vara en handledning för samt ligga till grund för utförandet av C-uppsatsen som avslutar utbildningen.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
– diskutera de vanligaste statistiska begreppen och förklara deras innebörd
– välja lämplig beskrivande statistik och grafisk presentation av resultat
– utföra en hypotesprövning
– välja lämplig metod för statistisk inferens samt utföra enklare statistiska beräkningar i programvaran InStat
– välja en lämplig vetenskaplig metod för att besvara en specifik vetenskaplig frågeställning
– genomföra en mer komplett litteratursökning och självständigt och kritiskt granska och sammanställa litteratur
– redogöra för innebörden av begreppet evidensbaserad medicin, samt tillämpa och förstå vikten av att sträva efter att evidensbasera den vård naprapater och andra yrkesgrupper ger
– föra en etisk diskussion kring ett vetenskapligt projekts genomförande
– designa ett enklare vetenskapligt försök
– följa kunskapsutvecklingen och medverka i den professionella utvecklingen av naprapati under ett helt yrkesverksamt liv.

INNEHÅLL
Kursen är uppdelad i två delprojekt där den första delen är en problembaserad kurs i statistik, baserad på en webbaserad statistikkurs, speciellt utformad för Naprapathögskolan, och som inleds med en teoretisk föreläsning och avslutas med en hemtentamen.

Det andra delprojektet utgörs av en serie föreläsningar ledda av disputerade forskare med specialistkunskaper i olika typer av vetenskaplig forskning; kliniska/kontrollerade försök, enkätmetodik och epidemiologi, systematisk litteraturgenomgång och kvalitativa metoder. Det övergripande målet är att studenterna skall erhålla kunskap om hur man genomför ett forskningsprojekt, med litteratursammanställning, val av lämplig metod, primärdatainsamling, samt hur man presenterar resultatet på ett lämpligt sätt. Föreläsningarna behandlar bl.a. grundläggande vetenskapsteori, hypotesprövning, rimlighetskrav, presentationsteknik, samt grundläggande statistik och epidemiologi. Detta delprojekt avslutas med opponering på ett examensarbete samt en skriftlig hemtentamen.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen är en blandning av teoretiska föreläsningar, grupparbete, seminarium, praktiska övningar i informationssökning i datorsal. Examineringens olika delar utgör också viktiga läraktiviteter.

EXAMINATION
Examination sker i flera steg, bl. a. genom grupparbeten, skriftlig och muntlig presentation, skriftlig tentamen samt delaktighet i diskussioner, artikelgranskning, arbete med instuderingsfrågor och opponering. Det första delprojektet examineras genom webbaserad statistiktest, deltagande i grupparbete samt godkänd hemtentamen. Det andra delprojektet examineras genom hemtentamen, bestående av att studenterna i par eller enskilt skall arbeta fram en fullständig projektplan. Genom att tillämpa färdigheterna de uppnått i de olika delmomenten i kursen, skall de göra en projektplan med syfte att beskriva en tänkt C-uppsats som skall ge svar på en specifik forskningsfråga som de fått sig tilldelat.

Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en restexamination under samma termin. Vid frånvaro vi obligatorisk genomgång ges studenten möjlighet att närvara vid igentagningstillfälle.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro vid katedrala föreläsningar samt gruppvis undervisning av statistik i datorsalen. Vid frånvaro …

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Idrottsmedicin 2 - Fördjupning, Idrottsmedicin, 5,5 poäng

Kursen löper vidare från föregående termin.

Naprapati 3 - Företagande, hälso- & sjukvårdsjuridik, Naprapati, 1,5 poäng

NAPRAPATI 3 – FÖRETAGANDE, HÄLSO- & SJUKVÅRDSJURIDIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 3 – Företagande, hälso- & sjukvårdsjuridik

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 6

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Inga

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– planera en affärsidé och affärsplan
– redogöra för olika företagsformer
– beskriva olika ekonomiska grundbegrepp
– redogöra för de skatteregler som gäller för företagare
– beskriva grundläggande bokförings- och redovisningsprinciper
– beskriva grundbegreppen inom marknadsföring och marknadsrätt
– analysera olika ansökningshandlingar

INNEHÅLL
Kursen är upplagd så att den studerande ska beredas goda kunskaper i hur ett eget företag startas. Områden som föreläses är; rapportering av moms, hantering av den löpande bokföringen samt budgetering. Den studerande ges även grundläggande kunskaper i viktiga aspekter beträffande kundkontakten samt kundens rättigheter.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Katedrala föreläsningar med inslag av praktiska övningar som hjälper studenten att förstå företagets olika delar.

EXAMINATION
För godkänd kurs krävs godkänd hemuppgift bestående av två delar (företagande och juridik).

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Naprapati 3 - Elektroterapi, Naprapati, 3 poäng

NAPRAPATI 3 – ELEKTROTERAPI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 3 – Elektroterapi

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 3 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 6

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER & BEHÖRIGHET
Godkänt på samtliga kurser från termin 1-2 samt motsvarande 40 högskolepoäng från terminerna 3-4 inklusive och minst betyget Godkänd i kurserna Naprapati 2 – Mobilisering och Verksamhetsförlagd undervisning – Klinisk naprapati krävs. Goda kunskaper i Anatomi 2 – Rörelseorganen, Anatomi 3 – Nervsystemet, Fysiologi 2 – Organsystemen, Naprapati 2 – Mobilisering samt goda färdigheter i Verksamhetsförlagd undervisning – Klinisk naprapati krävs.

LÄRANDEMÅL
Kursen avser att ge en god översikt över dagens elektromedicinska teknik som den blivande naprapaten kan komma att använda. De studerande ska bibringas en mycket god kunskap teoretiskt och praktiskt i de olika terapiformer där elektronisk apparatur användes som komplement till den manuella medicinen.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– förklara grundläggande ellära samt elektrofysiologiska begrepp
– redogöra för användningen och funktionen samt självständigt utföra behandling med TENS (transkutan elektrisk nervstimulering), NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering), laser och stötvåg
– analysera olika smärtlindringsmetoders applicerbarhet i kliniska situationer
– analysera indikationer samt eventuella kontraindikationer för elektroterapi
– beskriva eventuella risker, säkerhetskrav samt regler som gäller för elektrisk medicinsk utrustning

INNEHÅLL
Kursen innefattar teoretiska genomgångar där basal elektrofysiologi gås igenom samt användningen och funktionen av TENS, NMES, laser och stötvåg. Därutöver får de studerande självständigt utföra elektromedicinska behandlingar. Kursen belyser eventuella risker med elektroterapi samt hur dessa kan minimeras. Säkerhetskrav samt gällande lagstiftning gås igenom. Efter avslutad kurs ska de studerande ha inhämtat en god färdighet i handhavandet av olika utrustningar samt dessutom fullständigt känna till indikationer samt kontraindikationer för elektroterapi.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen innefattar föreläsningar samt praktiska genomgångar.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Deltagande vid praktiska genomgångar är obligatoriskt för godkänd kurs. Vid frånvaro ges möjlighet till igentagning.

EXAMINATION
Kunskapskontroll sker genom skriftligt prov i slutet av kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie tentamen ges studenten möjlighet att återkomma med en otentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Naprapati 3 - Manipulationstekniker, Naprapati, 7,5 poäng

Kursen löper vidare från föregående termin.

Verksamhetsförlagd undervisning 3 - Klinisk naprapati, Naprapati, 5 poäng

Se kursplan från termin 2.

Årskurs 4

Termin 7

Sjukdomslära 4 - Käk- & orofaciala sjukdomstillstånd, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 4 – KÄK- & OROFACIALA SJUKDOMSTILLSTÅND

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 4 – Käk- & orofaciala sjukdomstillstånd

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 7

BETYGSGRADER
Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i anatomi och Sjukdomslära 1 – Patologi samt övriga kliniska ämnen som tidigare givits under utbildningen.

LÄRANDEMÅL
Kursen ämnar ge den studerande baskunskaper i munhålans anatomi, fysiologi och patologi.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra översiktligt för oral embryologi samt teratogena effekter
– beskriva munhålans anatomi, fysiologi och dynamik
– beskriva tändernas och käkarnas normala funktion
– ange vanligt förekommande patologiska tillstånd, trauma samt normala åldersförändringar inom odontologin
– analysera störningar i tuggapparaten som kan vara av differentialdiagnostisk betydelse

INNEHÅLL
Huvuddelarna fördelas enligt nedan:
– Introduktion, översikt, oral embryologi
– Anatomi, fysiologi och dynamik
– Patologi, trauma, åldersförändringar
– Psykologi, tandvårdsrädsla och suggestiv avslappning
– Reparativ vård, profylax, sammanfattning och diskussion

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen omfattar teoripass som ges i form av föreläsningar, ett obligatoriskt artikelsemianrium samt gruppdiskussioner.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro vid det schemalagda obligatoriska artikelseminariet. Vid frånvaro ges den studerande möjlighet till individuell inlämningsuppgift.

EXAMINATION
En skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 4 - Öron-, näs- & halssjukdomar, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 4 – ÖRON-, NÄS- & HALSSJUKDOMAR

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 4 – Öron-, näs- & halssjukdomar

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 7

BETYGSGRADER
Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i Anatomi 1 – Systematisk, Sjukdomslära 1 – Patologi samt övriga kurser i ämnesblocket Medicin som tidigare givits under utbildningen är en förutsättning.

LÄRANDEMÅL
Kursens primära målsättning är att ge de studerande basala kunskaper om ÖNH sjukdomars symtombild, diagnostik samt behandling.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra för ÖNH områdets anatomi och fysiologi
– beskriva hur de vanligaste sjukdomstillstånden och funktionsstörningarna inom ÖNH området kan leda till ohälsa hos såväl vuxna som barn
– identifiera olika symtom och symtombilder vid de vanligaste förekommande ÖNH sjukdomarna
– redogöra för vanligt förekommande diagnostiska metoder samt behandlingar och dess effekter
– analysera uppkomsten vid olika yrselsjukdomar
– känna igen symtom vid olika tumörsjukdomar inom ÖNH regionen
– redogöra för akuta åtgärder vid främmande kropp

INNEHÅLL
Kursen inleds med en översiktlig genomgång av ÖNH regionens anatomi samt fysiologi med särskild tonvikt på halsryggens leder och muskler. Under kursen beskrivs sjukdomsläran inom munhåla, svalg, spottkörtlar, matstrupe, andningsvägar, talorgan, näsa, bihålor och örat. Diagnostik och behandling vid vanliga sjukdomstillstånd såsom olika typer av övre luftvägsinfektioner såsom faryngit, laryngit, tonsillit, epiglottit, rinit, sinuit, otit, samt otosalpingit föreläses. Olika former av hörselnedsättningar diskuteras. Yrselsjukdomarna vestibularisneurit och Mb Menière gås igenom samt balansstörningar utlösta från nackmuskulaturen och yrsel på basen av nedsatt cirkulation belyses. Diagnostik och behandling av dysfagi, esofagit och divertiklar diskuteras. Översiktig genomgång av de viktigaste tumörsjukdomar inom regionen ingår i kursen. Under kursen betonas särskilt det för naprapaten viktiga aspekter beträffande differentialdiagnostiskt övervägande samt identifikation av de patienter som ska remitteras vidare till läkare.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen omfattar teoripass som ges i form av föreläsningar.

EXAMINATION
En skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 4 - Oftalmiatrik, Medicin, 0,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 4 – OFTALMIATRIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 4 – Oftalmiatrik

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 0,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 7

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
För kursen krävs goda kunskaper i Anatomi 3 – Nervsystemet och Sjukdomslära 1 – Patologi.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– redogöra översiktligt för ögats anatomi, fysiologi samt motorik
– redogöra översiktligt för synsinnets uppbyggnad (öga, synnerv, synbanor, syncentra i hjärnan) och funktion (synskärpa och synfält)
– ha grundläggande förståelse för brytningsfel, glaskorrektion och sambandet med arbetsavstånd/arbetsställning
– ha kännedom om de vanligaste orsakerna till nedsättning av synskärpa och synfältsbortfall

INNEHÅLL
Kursen behandlar den medicinska synen på synsystemet och ger de studerande introduktion till det synsätt som råder inom specialiteten. Kursen innefattar ögats normala anatomi och fysiologi samt symtom på sjukdomar i ögonlock, tårvägar, konjunktiva, kornea, sklera, uvea, lins, glaskropp näthinna samt synbanor, med tonvikt på differentialdiagnostik samt olika orsaker till synnedsättning samt till smärta.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen är webbaserad.

EXAMINATION
Kursen examineras med webbaserade självtester. För godkänd kurs krävs att samtliga frågor besvarats korrekt. Antal försök till att besvara frågorna är obegränsat.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 4 - Gynekologi, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 4 – GYNEKOLOGI

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 4 – Gynekologi

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Motsvarande 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 7

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper krävs i Sjukdomslära 1 – Patologi samt kliniska ämnen med tyngdpunkt på Sjukdomslära 2 – Medicin & kirurgi.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– redogöra för bäckenets anatomi med avseende på gynekologiska organ samt innervationsmönster
– förklara den normala könsutvecklingen samt åldrandet hos kvinnor
– beskriva den normala menstruationscykeln
– förklara den normala graviditetens förlopp
– beskriva den normala förlossningens olika faser
– ge exempel på obstretiska komplikationer
– skilja de vanligaste förekommande gynekologiska sjukdomarna avseende symtombilder

INNEHÅLL
Kursen innefattar föreläsningar om kvinnosjukdomar samt graviditetens och förlossningens effekter på kroppen, särskilt rörelseorganen. Särskilt vikt läggs vid symtom som skall väcka misstanke om besvär i de gynekologiska organen och leda till omedelbar hänvisning av patienten till annan vårdgivare.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen ges i form av föreläsningar.

EXAMINATION
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ger studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 4 - Pediatrik, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 4 – PEDIATRIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 4 – Pediatrik

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Motsvarande 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 7

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
För kursen krävs goda kunskaper i Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 3 – Nervsystemet, Fysiologi 2 – Organsystemen och inom Sjukdomslära 2 – Medicin och kirurgi.

LÄRANDEMÅL
Syftet med kursen är att ge de studerande en översikt av barnsjukdomarnas panorama. Särskild vikt kommer att läggas vid sådana tillstånd i rörelseorganen som kan få betydelse vid vuxen ålder.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– redogöra för barns och ungdomars normala tillväxt
– redogöra för barn och ungdoms psykomotoriska, kognitiva och sociala utveckling
– beskriva symtom, diagnos, behandling samt rehabiliteringsmöjliga insatser av pediatriska problem av akut samt långvarig karaktär
– känna igen neurologiska skador hos barn samt känna till habiliteringsarbetet
– beskriva vanliga tecken på psykisk ohälsa hos barn
– analysera sambandet mellan barn och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling, hälsosituation och levnadsvillkor utifrån genus och kulturella faktorer
– diskutera etiska aspekter relaterade till barns- och ungdomars hälsa/ohälsa

INNEHÅLL
Kursen startar med en genomgång av barnets normala tillväxt och utveckling från födseln. BVCs roll i samhället och vaccinationsprogrammet gås igenom. Därefter föreläses sjukdomar rörandes cirkulationsorganen (vanliga hjärtfel), andningsorganen (luftvägsinfektioner, astma), gastrointestinalkanalen (spädbarnets magsjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenteriter), endokrinologi (diabetes, sköldkörtel, pubertet). Maligniteter (såsom leukemi, lymfom, hjärntumörer), neurologi (huvudvärk, kramper, ryggmärgsskador) och rörelseapparaten(barnreumatologi och ortopedi). Habilitering diskuteras. Kursen avslutas med övergripande föreläsningar om barnpsykiatri (anorexi, adhd, autism) och barn som far illa.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen sker i form av föreläsningar med patientbeskrivningar som diskuteras. I slutet av kursen genomförs gruppgenomgång av patientfall där kliniska och etiska aspekter diskuteras samt vetenskapligt innehåll analyseras.

EXAMINATION
En skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Sjukdomslära 4 - Geriatrik, Medicin, 1,5 poäng

SJUKDOMSLÄRA 4 – GERIATRIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 4 – Geriatrik

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Motsvarande 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 7

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
För kursen krävs goda kunskaper i Anatomi 1 – Systematisk, Anatomi 3 – Nervsystemet, Fysiologi 2 – Organsystemen, Sjukdomslära 2 – Medicin och kirurgi och inom Sjukdomslära 2 – Ortopedi krävs.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna;
– redogöra för det normala åldrandets fysiologi
– definiera begreppen demens och konfusion
– beskriva geriatriska sjukdomstillstånds yttringar och förlopp samt etiologi och genes
– redogöra för olika rehabiliteringsåtgärder av äldre
– analysera den äldre människans komplexa hälso- och sjukdomssituation
– identifiera preventiva åtgärder för att förebygga sjukdom och ohälsa hos äldre

INNEHÅLL
Kursen innehåller föreläsningar om det normala åldrandet samt vanligt förekommande sjukdomstillstånd hos äldre människor. Den äldres sjuklighet samt diagnostiska och terapeutiska särdrag hos den gamla sjuka människan med tyngdpunkt på problem inom rörelseapparaten, neurologi och psykiatri studeras. Även rehabiliteringsåtgärder och aktivering belyses.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen ges i form av föreläsningar samt patientfallsdiskussioner.

EXAMINATION
Skriftlig tentamen avslutar kursen. Vid underkänt resultat av ordinarie examination ger studenten möjlighet att återkomma med en omtentamen. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Psykologi 4 - Medicinsk etik, Medicin, 1,5 poäng

PSYKOLOGI 4 – MEDICINSK ETIK

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Psykologi 4 – Medicinsk etik

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 1,5 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Grundnivå under termin 7

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i samtliga ämnen som givits under utbildningen med tonvikt på Psykologi 1 – Beteendevetenskap, Psykologi 2 – Samtalsmetodik och Psykologi 3 – Psykiatri & psykosomatik krävs. Erfarenhet av patientbehandling.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– beskriva olika etiska teorier och modeller inom sjukvården och den medicinska vetenskapen
– definiera etiska begrepp såsom deontologi och utilitarism
– kritiskt analysera etiska aspekter inom medicinsk praxis
– diskutera kliniska patientfall utifrån ett medicinskt etiskt perspektiv

INNEHÅLL
Kursen presenterar viktiga etiska frågeställningar inom sjukvården och den medicinska vetenskapen. Kursen inleds med en övergripande introduktion av olika etiska teorier och modeller. Den studerande ska sedan mot bakgrund av dessa kunna analysera olika etiska frågeställningar. Under kursen ges den studerande träning i att analysera samt diskutera kring konkreta medicinsk-etiska patientorienterade problem.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Ämnet förmedlas i form av föreläsningar och diskussioner.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro vid 2 av 3 schemalagda föreläsningspass. Vid frånvaro ges den studerande möjlighet till individuell inlämningsuppgift.

EXAMINATION
För godkänd kurs krävs obligatoriskt deltagande enl. ovan.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Naprapati 4 – C-uppsats, Naprapati, 3 poäng

NAPRAPATI 4 – C-UPPSATS

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 4 – C-uppsats

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 15 högskolepoäng (3 poäng termin 7 & 12 poäng termin 8)

UTBILDNINGSNIVÅ
Avancerad nivå under termin 7 och 8

BETYGSGRADER
Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Icke Godkänd (IG). Betygsskalan är målrelaterad

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Godkända kurser i ämnesblocket forskningsmetodik.

LÄRANDEMÅL
Kursen är en fördjupning inom ämnet naprapati och innebär att studenten självständigt planerar, genomför och rapporterar (skriftligt och muntligt) ett examensarbete. Arbetet kan ha kvantitativ eller kvalitativ ansats, och skall med relevant vetenskaplig metod besvara en tydlig och avgränsad frågeställning. Arbetet skall ha en omfattning som motsvarar 15 höp (10 veckors heltidsarbete). Arbetet kan göras enskilt eller i par men skall alltid motsvara 15 höp (10 veckors heltidsarbete) per person. Språket kan vara svenska, norska eller engelska.
Projektarbetet syftar till att ytterligare utveckla den studerandes förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper inom vetenskaplig metod samt naprapatisk teori och/eller praktik. Projektet syftar också till att ge studenten förståelse för forskning samt förberedelse och intresse för fortsatt utvecklings- och forskningsarbete inom naprapati.

Kunskap och förståelse
Studenten skall efter genomgången kurs:
– kunna följa instruktioner och riktlinjer för hur examensarbetet motsvarande 15 höp skall genomföras och följas tidsmässigt
– förstå vikten av forskning för utveckling och kvalitetssäkring av huvudområdet och andra medicinska områden
– visa generell kunskap om och förståelse för hur medicinskt vetenskapligt arbete skall utföras med god kvalitet samt fördjupad kunskap om forskning inom valt fördjupningsområde
– kunna tillämpa forskningsetiska principer och riktlinjer
Färdighet och förmåga
Studenten skall efter genomgången kurs:
– uppvisa förmåga till ett kritiskt förhållningssätt
– kunna formulera tydliga syften och frågeställningar och välja lämplig vetenskaplig metod för att besvara dessa
– ha förmåga att under handledning planera, genomföra samt presentera skriftligt och muntligt ett examensarbete med ett vetenskapligt språk inklusive vedertagna vetenskapliga begrepp enligt den godkända projektplanen samt enligt instruktioner och skrivregler
– ha förmåga att systematiskt söka och kritiska granska vetenskaplig litteratur av relevans för huvudområdet och närliggande medicinska områden
– välja, diskutera och argumentera för val av forskningsdesign och metod inklusive statistik för att besvara den valda forskningsfrågan
– visa färdigheter i att kunna följa kunskapsutvecklingen och medverka i den professionella utvecklingen av huvudområdet under det yrkesverksamma livet

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter genomgången kurs kunna:
– visa kunskap och förståelse för innebörden i forskningsetiska principer och riktlinjer
– diskutera och argumentera för det egna arbetets vetenskapliga och praktiska relevans i relation till egna och andra professioner, samt för vikten av samarbete för att säkerställa bästa vård för patienten

INNEHÅLL
Kursen inleds med föreläsningar då praktiska regler för arbetet gås igenom, och diskussion om ämnesval, metod och projektplaner förs i stora och små grupper.

Därefter arbetar studenterna självständigt (i par eller enskilt) tillsammans med en av skolan godkänd handledare. Handledaren skall ha minst 4-årig högskoleutbildning, företrädelsevis med erfarenhet av forskningsarbete. En grupp handläggare bestående av medlemmar i Naprapathögskolans vetenskapliga råd (NVR) kommenterar och godkänner projektplaner. En disputerad examinator (vanligen lägst docentkompetens) från en annan högskola/universitet examinerar arbetet. Studenterna redovisar sitt examensarbete muntligt under slutet av termin 8, och opponent vid denna presentation är studenter från termin 6 (alternativt termin 7).

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen innehåller föreläsningar, gruppövningar samt individuella projektplansdiskussioner. En handläggare i Naprapathögskolans vetenskapliga råd utses till varje examensarbete som kritiskt granskar, men också stöder arbetet med att förbättra projektplanen till dess den kan godkännas. Sedan arbetar studenterna självständigt under handledning av en av skolan godkänd handledare.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro vid 2 av 4 schemalagda redovisningspass. Vid frånvaro ges den studerande möjlighet till individuell inlämningsuppgift.

EXAMINATION
Examensarbetet examineras av en disputerad examinator (vanligen lägst docentkompetens) från en annan högskola/ ett annat universitet.
Kursen examineras enligt följande:
– Det skriftligt rapporterade examensarbetet examineras och försvaras muntligt under opponering på ett projektseminarium, av extern disputerad examinator och enligt fastställd manual.
– För godkännande krävs dessutom obligatoriskt deltagande på åtminstone hälften (2 av 4 pass) vid de muntliga redovisningarna av examensarbetena enl. ovan.

Underkänt examensarbete skall bedömas på nytt av examinatorn. Om examensarbetet inte godkänts efter två försök har studenten/studenterna rätt till en ny examinator.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Naprapati 4 - Klinisk fördjupning, Naprapati, 7,5 poäng

NAPRAPATI 4 – KLINISK FÖRDJUPNING

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Naprapati 4 – Klinisk fördjupning

ÄMNESBLOCK
Naprapati

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 15 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Avancerad nivå under termin 7 och 8

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Godkänt på alla kurser från terminerna 1-4 samt motsvarande 40 högskolepoäng från terminerna 5-6 inklusive minst godkänt i kurserna Naprapati 3 – Manipulationstekniker (termin5-6) samt Klinisk naprapati. Goda kunskaper i manipulations – och mobiliseringstekniker. För tillträde till slutprov krävs godkänt i samtliga kurser termin 1-7 exklusive den externa kliniska praktiken och C-uppsats.

LÄRANDEMÅL
Kursens syfte är att integrera tidigare praktiska och teoretiska kunskaper och erfarenheter från Naprapati 2 – Mobilisering och 2 (grundnivå) med nya fördjupade kunskaper inom ämnet naprapati.
Det primära målet är att ge den studerande färdigheter och kunskaper inom klinisk naprapati samt att förberedas inför ett självständigt arbete som primär vårdgivare inom hälso- och sjukvården för patienter med neuromuskuloskeletala besvär och symtom.

Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– självständigt utföra och tillämpa avancerade behandlingstekniker för ryggradens och extremiteternas leder på ett sådant sätt att de kan praktiseras med god effekt, hög patientsäkerhet samt med en god egen ergonomi
– tillämpa och praktisera en avancerad och selektiv undersökningsmetodik för att självständigt kunna bedöma, värdera och diagnostisera smärta och symtom från det neuromuskuloskeletala systemet samt kunna differentiera smärta och symtom av annan härkomst
– värdera och tillämpa de för naprapatin ingående behandlingsteknikerna och deras användningsområden samt att i förhållande till undersökningsfynd och diagnos välja den mest kausala behandlingsmetoden baserat på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet samt redogöra för den förväntade effekten av en given behandlingsmetod
– utvärdera, bedöma och klassificera samt omhänderta patienter utifrån ett professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i ett bio-psyko-socialt perspektiv i enlighet med den evidens som föreligger och de riktlinjer som anges i såväl nationella som internationella föreskrifter och guidelines för området
– självständigt upprätta och utvärdera ett rehabiliteringsprogram för patienter med besvär/symtom med ursprung från det neuromuskuloskeletala systemet.
– visa en allmänorientering i närliggande professioners yrkesområden samt vara införstådd i vikten av och kunna samarbeta med andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
– analysera och vara uppdaterad i det vetenskapliga nuläget inom området.

INNEHÅLL
Kursen innehåller fyra delmoment;
1. Avancerade manipulationstekniker
2. Fördjupningskurs för besvär och symtom ifrån halsryggrad, käkled och huvud.
3. Fördjupningskurs för besvär och symtom ifrån ländryggrad och bäcken.
4. Fördjupningskurs för besvär och symtom ifrån bröstryggrad och extremiteter.

Kursens första delmoment innefattar de mer avancerade manipulationsteknikerna för ryggradens och extremiteternas leder än de som behandlas under grundkursen Naprapati 3 – Manipulationstekniker .

Resterande delmoment syftar framför allt till att ge fördjupade kunskaper om besvär och symtom som kan uppstå från respektive område gällande anamnes, undersökningsmetodik, behandling, prognos och rehabilitering. En viktig aspekt under kursen är att ge den studerande en inblick i närliggande professioners syn på specifika diagnoser och alternativa behandlingsformer.

Varje del innefattar såväl praktiska som teoretiska moment där studenterna stimuleras till ett kritiskt granskande och ökad självständighet gällande det kliniska resonemanget.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Undervisningen är fördelad mellan teori och praktiska moment.

De praktiska delarna av undervisningen sker i huvudsak i form av övningsmoment såväl enskilt som parvis och i grupper. Varje delmoment genomgås som lärarledda förevisningar med efterföljande självständiga praktiska övningar.

Den teoretiska undervisningen ges i form av katedrala föreläsningar samt självständiga studier där studenten stimuleras till att inhämta egna kunskaper. Detta arbete sker i form av gruppdiskussioner, modellstudier, bikupor, bas grupper och tvärgrupper vilket innefattar även praktiska moment och patientfallsseminarier.

EXAMINATION
Kursen examineras enligt följande:

Delmoment 1 examineras vid ett delprov. Delmoment 2,3 och 4 examineras under ett heldagsseminarium tillsammans med fördjupningskurs 1 från termin 6. Examinationen innefattar gruppvis redogörelser av de patientfall som erhållits vid terminsstarten samt under termin 6. Därutöver examineras kurslitteraturen under ett halvdagsseminarium.

Kursen innefattar under termin 8 ett gemensamt slutprov av samtliga ingående kurser i ämnesblocket naprapati samt idrottsmedicin. Examinationen består av ett teoretiskt och ett praktiskt delmoment och för att få tillträde till examinationen krävs godkänt i samtliga kurser termin 1-7 exklusive extern klinisk praktik och C-uppsats.

Vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjlighet att återkomma med en restexamination under samma termin. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fyra tentamenstillfällen.

Information om ersättningsuppgift ges av kursansvarig om närvaro vid ordinarie seminarietillfälle inte är möjligt.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
Praktiska moment samt patientfallsseminarium är obligatoriska. Vid mer än 10 % frånvaro medges inte examination i ämnet. Studenten har vid frånvaro möjlighet att ta igen tid vid de under terminen inlagda igentagningstillfällena.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Verksamhetsförlagd undervisning 4 - Externpraktik, Naprapati, 5 poäng

Se kursplan från termin 2.

Verksamhetsförlagd undervisning 4 - Klinisk naprapati, Naprapati, 5 poäng

Se kursplan från termin 2.

Termin 8

Sjukdomslära 4 - Folkhälsovetenskap, Medicin, 3 poäng

SJUKDOMSLÄRA 4 – FOLKHÄLSOVETENSKAP

KURSANSVARIG INSTITUTION
Naprapathögskolan, Kräftriket 23 A, 114 19 Stockholm

KURSENS BENÄMNING
Sjukdomslära 4 – Folkhälsovetenskap

ÄMNESBLOCK
Medicin

ANTAL HÖGSKOLEPOÄNG
Kursen motsvarar 3 högskolepoäng

UTBILDNINGSNIVÅ
Avancerad nivå under termin 8

BETYGSGRADER
Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betygsskalan är målrelaterad.

BESLUTANDE ORGAN
Kursplanen är fastställd i utbildningsnämnden

DATUM FÖR FASTSTÄLLANDE
2015-11-18

KURSPLANEN GÄLLER FRÅN
Vårterminen 2016

FÖRKUNSKAPER
Goda kunskaper i inom ämnesblocket Forskningsmetodik och Psykologi 1 – Beteendevetenskap är av särskild vikt.

LÄRANDEMÅL
Efter genomgången kurs ska studenterna kunna:
– känna igen de vanligaste och viktigaste sjukdomarna i Sverige ur ett folkhälsoperspektiv
– rapportera om hälsoläget i Sverige jämfört med andra länder
– beskriva de sociala komponenterna i sjukdomars orsaker
– analysera hur patienten kan påverkas av sin psykosociala miljö
– redogöra översiktligt för organisationen av hälso- och sjukvården i Sverige
– tolka lagstiftningen som gäller för legitimerad vårdpersonal i allmänhet och legitimerade naprapater i synnerhet
– demonstrera var information kring lagstiftning finns att tillgå

INNEHÅLL
Del 1: Kursen är uppdelad i två delar, varav den första delens målsättning är att ge studenterna grundläggande kunskaper i ämnet folkhälsovetenskap. De vanligaste och viktigaste sjukdomarna i Sverige belyses ur ett folkhälsoperspektiv. Diskussion kring de sociala komponenterna i sjukdomars orsaker. Särskild tonvikt läggs på rörelseorganens sjukdomar. Under kursen betonas vikten av att se patienten i relation till sin miljö samt vikten av att ta hänsyn till det i det kliniska arbetet. Viktiga aspekter vid hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete berörs också, samt de av regeringen uppsatta folkhälsomålen i Sverige. De studerande ska också tillägna sig översiktlig kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och utveckling i Sverige. Dessutom diskuteras hur ett samarbete med sjukvården via avtal går till. Vilka vårdval samt aktuella reformer som gäller samt landstingets organisation för upphandling beställar-/utförarsystemet.

Del 2: Den andra delen av kursen behandlar den lagstiftning som gäller för legitimerad vårdpersonal. Lagar och regler för legitimerad vårdpersonal i allmänhet och legitimerade naprapater i synnerhet studeras. Syftet med denna del av kursen är att studenterna ska förstå vikten av att följa lagstiftningen, känna till det viktigaste i lagstiftningen samt veta var relevant information finns att tillgå. Information från Svenska Naprapatförbundet (SNF) angående försäkringsärenden, anmälda fall till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) samt ”Kvalitetssäkringsmanual” för den egna kliniken diskuteras.

ARBETSFORMER FÖR LÄRAKTIVITET (UNDERVISNING)
Kursen består av teoripass med katedrala förläsningar, artikelstudier samt diskussion av dessa. Dessutom ingår självständig genomgång av lagstiftningen med hjälp av instuderingsfrågor i grupper.

OBLIGATORISKT DELTAGANDE
För godkänd kurs krävs obligatorisk närvaro samtliga schemalagda katedrala föreläsningar.

EXAMINATION
För den del av kursen som innefattar folkhälsovetenskap samt sjukvårdsorganisationen i Sverige (del 1) krävs obligatorisk närvaro enl. ovan.

Den del av kursen som behandlar lagstiftningen (del 2) examineras med skriftlig tentamen. Vid underkänt resultat på tentamen krävs obligatorisk schemalagd tentamensgenomgång för godkänd kurs.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid införande av ny kursplan.

KURSUTVÄRDERING
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av utbildningsnämnden.

Naprapati 4 - C-uppsats, Naprapati, 12 poäng

Kursen fortsätter från föregående termin.

Naprapati 4 - Klinisk fördjupning, Naprapati, 7,5 poäng

Kursen fortsätter från föregående termin.

Verksamhetsförlagd undervisning 4 - Klinisk naprapati, Naprapati, 7,5 poäng

Se kursplan från termin 2.

Immaterialrättsligt skydd
Detta dokument är skyddat av lagen om upphovsrätt. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
© Naprapathögskolan