Utbildningsplan

Naprapathögskolans utbildningsplan innehåller bland annat information om utbildningens mål, utbildningsprogrammets huvudsakliga upplägg samt den examen som utbildningen leder till. Under punkt 4. Innehåll och upplägg, hittar du en detaljerad beskrivning av de ämnesblock som ingår i naprapatprogrammet.

1. BASDATA

1.1 PROGRAMMETS NAMN
Naprapatprogrammet

1.2 OMFATTNING
Motsvarande 240 högskolepoäng*.

1.3 IKRAFTTRÄDANDE
Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med höstterminen 2008.

1.4 BEHÖRIGHETSKRAV/SÄRSKILDA BEHÖRIGHETSKRAV
För sökande med betyg från Sverige: grundläggande behörighet för högskolestudier samt godkänd kurs i Engelska 6/Engelska B eller motsvarande (ex. TOEFL- eller IELTS-test).

För sökande med betyg från Norge: generell studiekompetens.

För sökande med betyg från övriga länder: kontakta Naprapathögskolan för information om behörighet.

1.5 EXAMEN
Naprapatexamen

* Naprapatutbildningen är en yrkesutbildning och naprapatexamen är en yrkesexamen. Poäng på naprapatprogrammet anges därför i motsvarande högskolepoäng där 1,5 poäng motsvarar en arbetsvecka med heltidsstudier inklusive självstudier.

2. MÅL

2.1 MÅL FÖR GRUNDNIVÅ ENLIGT HÖGSKOLELAGEN
Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas;
• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att;
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
2.2 MÅL FÖR AVANCERAD NIVÅ ENLIGT HÖGSKOLELAGEN
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå;
• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenterna förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
2.3 MÅL FÖR NAPRAPATEXAMEN ENLIGT HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN
För naprapatexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för naprapatyrket och för att få fullgöra den praktiktjänstgöring som fordras för att erhålla svensk legitimation som naprapat.

Kunskap och förståelse
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa fördjupad kunskap inom områden som berör det neuromuskuloskeletala systemet,
• visa bred kunskap inom det medicinska området och förståelse för sambandet mellan patientens neuromuskuloskeletala besvär och dennes allmänna hälsotillstånd samt andra bakomliggande faktorer, inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i miljön och samhället som påverkar hälsan och insjuknandet/tillfrisknandet för olika grupper och individer,
• visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för naprapatyrkets utövande, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
• visa utvecklad förmåga att självständigt diagnostisera smärttillstånd och funktionsrubbningar i rörelse- och stödjeorganen hos individer i olika åldrar och med olika behov samt att i samverkan med patienten behandla och rehabilitera dessa besvär,
• visa utvecklad förmåga att identifiera behov av, initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för såväl enskilda som grupper av individer, inbegripet att informera och motivera patienten till eget ansvar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till och ta ansvar för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och,
• visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och tillämpa relevant information samt att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det neuromuskuloskeletala området med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamhetsområdet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• visa självkännedom och empatisk förmåga samt respekt för medmänniskor,
• visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter och etik,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens integritet och behov, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

2.4 MÅL FÖR NAPRAPATPROGRAMMET VID NAPRAPATHÖGSKOLAN
Naprapatprogrammet vid Naprapathögskolan syftar till att utbilda naprapater som har goda medicinska kunskaper i allmänhet och djupa kunskaper om det neuromuskuloskeletala systemet i synnerhet. Utbildningen skall ge grundläggande färdigheter för naprapatyrket och förmedla ett kritiskt och vetenskapligt tänkande, kommunikativ förmåga och självinsikt. Den examinerade naprapaten skall ha utvecklat ett förhållningssätt med intresse och respekt för sina medmänniskor och en förmåga att tillämpa detta förhållningssätt i sitt yrkesutövande. Den examinerade naprapaten skall även ha utvecklat förmåga att ta ansvar för den vård han eller hon initierat, såväl självständigt som i samverkan med andra yrkeskategorier.
Kunskap och förståelse avser studentens teoretiska kompetens, färdigheter och förmåga avser studentens praktiska kompetens och värderingsförmåga och förhållningssätt avser studentens personliga kompetens som individ inkluderande attityder, beteenden och värderingar.
Kunskap och förståelse – Människan/individen – Individen i normal funktion

a. Människokroppens normala struktur och funktion i allmänhet och det normala neuromuskuloskeletala systemet i synnerhet
Ha kunskap om och förståelse för människokroppens normala struktur och funktion med särskild inriktning på det neuromuskuloskeletala systemet. Ha kunskap om och förståelse för såväl människans utveckling som individens utveckling i olika stadier av livscykeln och hur denna utveckling påverkar människokroppens normala struktur och funktion.

Kunskap och förståelse – Människan/individen – Individen i smärta/dysfunktion

a. Människokroppens onormala struktur och funktion i allmänhet och det onormala
neuromuskuloskeletala systemet i synnerhet
Ha kunskap om och förståelse för förändringar i människokoppens struktur och funktion, och då särskilt förändringar i det neuromuskuloskeletala systemet, orsakade av såväl strukturella, funktionella som andra faktorer.

b. Orsak till smärta och dysfunktion
Ha kunskap om och förståelse för mekanismer vid uppkomst av smärttillstånd och dysfunktion i det neuromuskuloskeletala systemet. Känna till sjukdomsmekanismer i andra organsystem och hur dessa mekanismer påverkar och interfererar med det neuromuskuloskeletala systemet.

c. Naturalförlopp
Ha kunskap om och förståelse för normalförlopp vid smärttillstånd och dysfunktion i det neuromuskuloskeletala systemet. Känna till normalförlopp vid sjukdomar i andra organsystem som påverkar och interfererar med det neuromuskuloskeletala systemet.

d. Utredning och undersökning
Kunna undersöka och diagnostisera smärttillstånd och dysfunktion i det neuromuskuloskeletala systemet samt göra differentialdiagnostiska ställningstaganden. Känna till vilka andra undersökningsmetoder, kemiska, bakteriologiska, fysiologiska och bilddiagnostiska, som finns tillgängliga inom sjukvården och som kan vara aktuella att hänvisa vidare till i differentialdiagnostiskt syfte.

e. Behandlingsstrategi och behandling
Kunna lägga upp en behandlingsstrategi utifrån ställd diagnos, behandla och rehabilitera smärttillstånd och dysfunktion i det neuromuskuloskeletala systemet. Kunna tillämpa kunskaper inom fysiologi och träningslära och utforma program i rehabiliterande syfte samt förstå betydelsen av nutrition såväl i rehabiliterande- som i prestationshöjande syfte. Känna till psykologiska interventioner samt terapiformer inom andra yrkeskategorier.

f. Prognos
Ha kunskap om och förståelse för vilka faktorer, yttre och inre, som påverkar tillfrisknandet vid smärttillstånd och dysfunktion i det neuromuskuloskeletala systemet. Känna till vilka faktorer som påverkar tillfrisknande i allmän mening vid sjukdom i andra organsystem.

g. Prevention och beteendeförändring på individnivå
Med utgångspunkt i de faktorer som påverkar tillfrisknandet, ha kunskap om och förståelse för de preventiva åtgärder på individnivå som medverkar till tillfrisknande och motverkar återfall. Ha kunskap om hur man motiverar patienten till beteendeförändring, samt förståelse för varför detta kan vara en avgörande faktor för tillfrisknande och för att motverka återfall.

Kunskap och förståelse – Människan/individen – Den fysiskt högpresterande individen

a. Människokroppens struktur och funktion vid hög fysisk prestation
Ha kunskap om och förståelse för de faktorer som påverkar människokroppens struktur och funktion vid hög fysisk prestation.

b. Prestationshöjande faktorer inklusive återhämtning
Känna till och ha förståelse för faktorer som påverkar fysisk prestationsförmåga respektive återhämtning samt hur dessa faktorer kan påverkas genom fysisk- och mental träning.

c. Analys av prestationsförmåga och identifikation av prestationshöjande åtgärder
Hos den enskilda individen kunna identifiera prestationshöjande och prestationssänkande faktorer samt analysera dessa genom fysiska tester och rörelseanalys.

d. Åtgärdsplan
Kunna upprätta en åtgärdsplan i fysiskt prestationshöjande syfte med utgångspunkt i genomförd analys och identifikation.

e. Uppföljning
Kontinuerligt kunna utvärdera och följa upp samt vid behov revidera och omvärdera en åtgärdsplan.

Kunskap och förståelse – Människan och omgivningen

a. Människan ur ett biopsykosocialt perspektiv
Kunna kartlägga orsaker till smärta – fysiska, psykologiska och sociala – samt förstå samspelet mellan människors beteenden och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutvecklingen. Känna till konsekvenserna av långvariga smärttillstånd för individen såväl som för samhället.

b. Miljö
Känna till miljö- och omgivningsfaktorers betydelse för befolkningens hälsa och samhällsfaktorers betydelse för möjligheten för individen att göra hälsosamma val. Förstå de beteenden och det samspel mellan individ och omgivning som har betydelse för hälsan.

c. Epidemiologi
Känna till prevalens och incidens av de vanligaste sjukdomarna och skadorna i olika delar av befolkningen, samt sambandet mellan omgivningsfaktorer och hälsa/ohälsa. Känna till viktiga riskfaktorer och prognostiska faktorer för vanliga sjukdomar och ohälsa. Förstå principen för hur demografi, biologisk variabilitet samt resultat av forskning påverkar inhämtande av ny kunskap, skapandet av nationella och internationella riktlinjer och val av behandling i den enskilda vårdsituationen.

d. Folkhälsa
Känna till de största folkhälsoproblemen i Sverige och internationellt, och hur de förändrats över tid. Ha kunskap om de vanligaste måtten på hälsa och folkhälsa, samt principer för hälso- och sjukvårdsplanering och sjukdomskontroll i samhället.

e. Prevention av hälsa och förebyggande av ohälsa på populationsnivå
Känna till de viktigaste faktorerna för ökad folkhälsa samt principerna för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på populationsnivå inklusive beteendeförändring på gruppnivå, samhällsstruktur och lagstiftning. Förstå vikten av hälso- och sjukvårdens deltagande i planering och genomförande av sådant arbete.

Färdighet och förmåga – människan/individen – direkta färdigheter och förmågor

a. Sjukhistoria
Kunna ta upp sjukhistoria från patienter med hänsyn tagen till kön, ålder och etnicitet. Kunna föra en driven dialog med patienten i centrum och samtidigt vara målmedveten och selektiv. Kunna vara lyhörd och medkännande i samtalet.

b. Allmänstatus
Kunna genomföra ett allmänt status omfattande inspektion, palpation och grundläggande funktionstester för nerv-, cirkulations- och respirationssystemen.

c. Kliniska undersökningar
Selektivt kunna välja, genomföra och tolka lämpliga undersökningar omfattande såväl neurologiska och ortopediska som specifika naprapatiska undersökningar, med inriktning på det neuromuskuloskeletala systemet.

d. Behandling
Kunna behandla smärttillstånd och funktionsrubbningar i det neuromuskuloskeletala systemet med utgångspunkt i evidensbaserad medicin och med hänsyn tagen till differentialdiagnostiska aspekter, naprapatiska behandlingsprinciper, kön och ålder samt allmäntillstånd. Känna till och kunna använda sig av nationella och internationella guidelines i sin behandling.

e. Rehabilitering och uppföljning
Kunna skapa en adekvat rehabiliteringsplan samt kunna följa upp rehabiliteringen med avseende på såväl genomförande som effekt och vid behov omvärdera och förändra planen.

f. Kommunikation
Kunna bemöta patienten på ett professionellt sätt med respekt för individens rätt till autonomi, integritet och information. På ett tydligt sätt kunna förklara undersökningsresultat, sjukdomsmekanismer samt behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Kunna skapa förståelse för vikten av och motivera till ett aktivt deltagande i tillfrisknandeprocessen hos patienten. Kunna tillämpa tystnadsplikten på ett korrekt sätt. Vid behov kunna lämna upplysningar till andra vårdgivare efter medgivande av patienten samt på ett korrekt sätt kunna uttrycka sig i remiss-, intygs- och utlåtandeskrivning.

g. Hälsoarbete
Kunna använda riskreducerande strategier för enskilda patienter och kunna använda evidensbaserad medicin i praktiskt hälsoarbete.

Färdighet och förmåga – människan/individen – indirekta färdigheter och förmågor

a. Naprapatins grundidéer
Kunna genomföra patientsamtal, undersökning, behandling och rehabilitering med hänsyn tagen till naprapatins grundidéer i allmänhet och trippel-C principen (naprapatisk originalnomenklatur; causite – orsaksanalys, chardosis – statusställande och nedskrivande av detta samt correctoplan – behandlingsstrategi och behandlingsplan) i synnerhet.

b. Bedömning
Kunna tolka sjukhistoria samt resultat av allmänt status och klinisk undersökning. Kunna ställa diagnos med hänsyn tagen till dessa resultat och differentialdiagnostiska aspekter. Kunna bedöma behov och resultat av behandling och rehabilitering med hänsyn tagen till allmäntillstånd, kön, ålder samt vedertagna nationella och internationella riktlinjer. Kunna identifiera behandlings- och rehabiliteringsinsatser som andra yrkeskategorier kan utföra samt bedöma när behov av andra yrkeskompetenser finns.

c. Beslutsfattande
Kunna fatta kliniska beslut i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och med hänsyn till medicinska, sociala och etiska faktorer samt de naprapatiska grundidéerna och den helhetssyn på individen de omfattar.

d. Evidensbaserad sjukvård
Kunna granska och värdera kliniska frågeställningar kritiskt och i relation till den vetenskapliga evidens som finns.

e. Handhavande
Kunna dokumentera klinisk information på ett korrekt, läsligt och lättförståeligt sätt samt kunna formulera och dokumentera såväl adekvata behandlings- och rehabiliteringsplaner som resultaten av dessa.

Färdighet och förmåga – människan och omgivningen

a. Samordning och samarbete
Känna till andra yrkeskategoriers kompetensområden och kunna anlita sakkunskap hos andra professioner samt kunna arbeta patientcentrerat såväl enskilt som i team.

b. Informationshantering
Kunna söka och kritiskt granska vetenskaplig information i olika databaser samt på kurser, vetenskapliga seminarier och kongresser i syfte att utföra evidensbaserad vård och hälsofrämjande arbete.

c. Kommunikation
Kunna informera och föra en dialog med andra yrkeskategorier såväl vad gäller remissförfarande och utlåtanden men även avseende vetenskapliga frågeställningar. Kunna kommunicera utan att göra avkall på tystnadsplikten.

d. Identifiera risker
Kunna analysera och identifiera risker för ohälsa och skada för såväl sig själv som för patienten. Kunna anpassa arbetsmiljö och egenergonomi på ett sätt som minimerar riskerna. Kunna utföra sitt arbete på ett sätt som alltid sätter patientens säkerhet i centrum.

Värderingsförmåga och förhållningssätt – kunskap och attityd

a. Vetenskapligt tänkande
Känna till principer för vetenskapliga metoder, såväl kvantitativa som kvalitativa, i syfte att själv kunna bedriva kvalitets- och utvecklingsarbete samt enklare forskning.

b. Lagar och förordningar
Känna till och respektera de lagar och förordningar som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige i allmänhet, samt naprapaters verksamhet i synnerhet, vilka ligger till grund för ett professionellt yrkesutövande.

c. Professionella värderingar
Kunna reflektera över och känna sina egna värderingar samt dela den gemensamma värdegrund som finns i allmänhet och inom naprapatkåren i synnerhet, rörande människors lika värde och jämställdhet ur alla aspekter, såväl vad gäller kön och genus som sexualitet, ålder, social klass, funktionsduglighet, etnicitet och religion.

d. Livslångt lärande
Vara medveten om vikten av fortsatt kunskapssökande samt känna till faktorer som motiverar till ett sådant beteende.

e. Informationshantering
Kunna hantera ordbehandlings-, kommunikations- och journalprogram samt kunna söka i databaser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt – beteende och tillämpning

a. Vetenskaplig information
Kunna tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i sitt yrkesutövande och kunna bedriva kvalitets- och utvecklingsarbete.

b. Moraliskt och etiskt ställningstagande
Känna igen och kunna identifiera etiska problem i sitt yrkesutövande och alltid ha ett patientcentrerat synsätt.

c. Bemötande
Kunna bemöta patienter, kollegor och andra med respekt, empati och ödmjukhet utan att göra avkall på personlig integritet samt ha balans mellan personliga, sociala och professionella roller.

d. Beslutsfattande
Kunna fatta beslut baserade på saklig grund.

e. Samarbete
På ett professionellt sätt kunna samarbeta såväl med kollegor inom naprapatkåren som med övriga grupper inom sjukvården.

f. Kommunikation
Kunna samla in och redogöra för information såväl skriftligt som muntligt.

3. BESKRIVNING AV HUVUDOMRÅDET

Huvudområdet naprapati omfattar kunskaper och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt vad gäller prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering av smärttillstånd och funktionsrubbningar i det neuromuskuloskeletala systemet hos kvinnor och män i alla åldrar. Naprapati baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

4. INNEHÅLL OCH UPPLÄGG

4.1 ÖVERGRIPANDE INNEHÅLL
Naprapatprogrammet omfattar 4 års heltidsstudier, tidsmässigt motsvarande 240 högskolepoäng fördelat på 8 terminer, varav kurser i huvudområdet naprapati utgör mer än hälften. Programmet består av en bred grundutbildning inom anatomi, fysiologi och medicin integrerat med naprapati som studeras utifrån beteendevetenskapliga och humanistiska aspekter på hälsa och livsstil integrerat med naturvetenskapliga och medicinska aspekter på hälsa, sjukdom samt förebyggande, terapeutisk och rehabiliterande behandling. Kopplingar görs till de internationella klassificeringssystemen ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health och ICD, International Classification of Diseases.

Den pedagogiska grundtanken är att de teoretiska delarna under hela utbildningen löper parallellt med och integrerat i de praktiskt/kliniska delarna. Den kliniska naprapatin inleds redan under termin två och syftar till att omsätta teori i praktisk tillämpning.

4.1.1 Ämnesblock
Naprapatprogrammet är organiserat i ämnesblock omfattande en eller flera kurser. Ämnesblocken är anatomi, forskningsmetodik, fysiologi, idrottsmedicin, medicinska samt övriga ämnen, naprapati och smärta. Dessa företräds i Naprapathögskolans vetenskapliga råd och av en blockansvarig ämnesföreträdare. Blockläsningen medger en tydlig samordning av närliggande ämnen samt möjligheter för de blockansvariga ämnesföreträdarna att fördjupa sig i och kunna följa och förmedla aktuell forskning inom området.

I samtliga delar av naprapatprogrammet praktiseras ett problembaserat sätt att undervisa vilket ger den examinerade naprapaten kompetens att hantera komplexa patientsituationer.

Anatomi
Ämnesblocket Anatomi dominerar den första terminen på naprapatprogrammet. Anatomiska kunskaper utgör grunden för såväl de medicinska ämnena som huvudämnet naprapati. Stor vikt läggs vid att studenten tidigt skall utveckla ett funktionellt tankesätt där analys av anatomiska sammanhang är centralt. Ämnesblocket innehåller dels systematisk anatomi dvs. läran om de olika organsystemen samt topografisk anatomi som innefattar kroppens uppbyggnad.

Fysiologi
Ämnesblocket Fysiologi ger den studerande grundläggande kunskaper om och förståelse för kroppens normala fysiologiska funktioner. Särskild tonvikt läggs vid muskel-, cirkulations-, och idrottsfysiologi. Inom ämnesblocket ingår även studier i tillämpad fysiologi och näringslära vilket ger den studerande fördjupade och praktiska kunskaper om den fysiska aktivitetens och kostens betydelse för kroppen.

Medicinska och övriga ämnen
Ämnesblocket Medicinska & övriga ämnen innefattar kurser som exempelvis medicin & kirurgi, ortopedi, neurologi, reumatologi, radiologi, biomekanik och samtalsmetodik. De medicinska kurserna ger bred kunskap av allmänmedicinsk karaktär och en god grund för diagnostiska bedömningar. Syftet är att ge den studerande grundläggande kunskaper om sjukdomar och tillstånd som en naprapat direkt eller indirekt kan komma i kontakt med. Förekomst, riskfaktorer, symtomlära, diagnostik, terapi och profylax studeras med fokus på de stora folkhälsosjukdomarna.

Smärta
Ämnesblocket Smärta ger både breda och djupa kunskaper i smärtans uppkomstmekanismer och tänkbara behandlingsalternativ. Ämnesblocket syftar till att ge kunskap om smärtupplevelsen och de kroppsegna system som kan aktiveras för att ge smärtlindring. Dessutom ges den studerande ökad förståelse för omfattningen av folkhälsoproblemet smärta och värk. Kursen avser även att stimulera till ett reflekterande och vetenskapligt förhållningssätt.

Forskningsmetodik
Ämnesblocket Forskningsmetodik syftar till att ge kunskap i kritiskt tänkande, vetenskaplig metodik, informationssökning, granskning av vetenskapliga artiklar samt statistik. Dessa kunskaper ligger till grund för examensarbetet samt förbereder dig som blivande naprapat att självständigt både ta del av och kritiskt granska litteratur inom området.

Idrottsmedicin
Ämnesblocket Idrottsmedicin förbereder den studerande för arbete med idrottare samt idrotts- och motionsrelaterade skador. Blocket behandlar de teoretiska grunderna för idrottsskador och dess uppkomstmekanismer. Stor vikt läggs vid att studenten övas i att självständigt undersöka kliniska symtom, ställa diagnos, rekommendera behandling och rehabiliteringsåtgärder. Dessutom ska den studerande ges fördjupad förståelse för kroppens normala struktur och funktion med avseende på samspelet mellan nerver, muskler och skelett.

Naprapati
Ämnesblocket Naprapati är det enskilt största på naprapatprogrammet och utgör huvudämne. Naprapati innefattar neuromyofasciala tekniker (massage, stretching och triggerpunktsbehandling) samt ledbehandling (mobilisering och manipulation). Undervisningen sker i form av teoretiska föreläsningar samt praktiska gruppvisa genomgångar. Pedagogiskt fokus ligger på studerandeaktiverande metoder samt problembaserad inlärning med utgångspunkt i patientfall. Ämnesblocket innefattar även klinisk naprapati där studenten från och med termin två tar emot egna patienter på Naprapathögskolans klinik under handledning av erfarna legitimerade naprapater. I ämnesblocket Naprapati ingår även examensarbete samt externpraktik hos legitimerad naprapat.

4.2 UPPLÄGG
Kurserna på naprapatprogrammet ges på två nivåer, grundnivå och avancerad nivå. Grundnivån omfattar huvudsakligen terminerna 1-6 och avancerad nivå huvudsakligen terminerna 7-8. Mindre delar av grundnivån ges under termin 7 och mindre delar av avancerad nivå ges under termin 5-6. Progressen i respektive ämnesblock säkerställs genom att kurserna på såväl grundnivån som den avancerade nivån innehåller fördjupningsmoment. I naprapati, klinisk naprapati och delar av andra ämnesblock är studierna organiserade så att kunskaper från en termin ligger till grund för nästkommande termin.

Grundnivån, terminerna 1-6, omfattar en introduktion till yrket som naprapat, baskurser med inriktning på såväl humanbiologi som medicin samt naprapati och klinisk naprapati. Naprapati och klinisk naprapati löper genom samtliga terminer och de ingående delkurserna ger en naturlig progress med fördjupningsmoment. I den kliniska naprapatin ges studentens personliga och professionella utveckling stort utrymme. Stor vikt läggs vid att integrera teoretiska och praktiska moment samt att skapa förståelse för att ett biopsykosocialt synsätt är avgörande i patientkontakten. Under grundnivån introduceras studenten tidigt i vetenskaplig teori och metod och den studerande tränas i kritiskt tänkande för att främja ett vetenskapligt förhållningssätt.

Under terminerna 1 och 2 utgör anatomi- och fysiologiblocken viktiga delar där den grundläggande kunskapen och förståelsen skapas via studier av människans normala struktur och funktion. Naprapatin präglas under dessa terminer av grundutbildning och fördjupning inom mjukdelsbehandling och den kliniska naprapatin syftar till att utveckla studentens förmåga att föra en dialog med patienten samt genomföra ett allmänt status och en grundläggande klinisk undersökning.

Första årets studier syftar till att studenten skall förvärva den teoretiska grund, de baskunskaper inom naprapati och det grundläggande förhållningssätt i kontakten med patienten som behövs för den fortsatta utbildningen.
Terminerna 3 och 4 präglas av fortsatta teoretiska studier där kunskap och förståelse skapas för människan i smärta och dysfunktion samt för den högpresterande människan. Kurserna inom blocket Medicinska ämnen löper från termin 3 och vidare genom utbildningen och syftar till att ge studenten tillräckliga kunskaper för att kunna göra differentialdiagnostiska ställningstaganden samt till att ge kunskaper om medicinska indikationer och kontraindikationer. Det idrottsmedicinska blocket och kursen tillämpad fysiologi och näringslära syftar till att ge kunskaper om fysisk prestationsförmåga och om de faktorer som påverkar prestationshöjning. Naprapatiblocket omfattar mobiliseringstekniker för såväl ryggrad som extremitetsleder och klinisk naprapati syftar till att vidareutveckla studentens förmåga att föra ett drivet patientsamtal, genomföra en klinisk undersökning med ökande selektivitet och ställa en diagnos.

Det andra året syftar till att utveckla studentens förmåga att ställa diagnos, lägga upp en behandlingsplan och behandla med utgångspunkt i den kunskap och förståelse, färdighet och förmåga och det förhållningssätt som studenten hittills uppnått.

Terminerna 5 och 6 är en vidareutveckling av de två föregående där stor vikt läggs vid ett ökat differentialdiagnostiskt kunnande. Naprapatiblocket omfattar huvudsakligen manipulationstekniker och i den kliniska naprapatin läggs allt större vikt vid selektivitet i såväl undersöknings- som behandlingssituationen.
Tredje året syftar till att utveckla studentens förmåga att hantera komplexa problemlösnings- och beslutsprocesser samt att analysera och vid behov omvärdera en behandlings- eller rehabiliteringsplan.

Terminerna 7 och 8 utgör de huvudsakliga delarna av naprapatprogrammets avancerade nivå. Naprapatiblocket är uppdelat i temaområden och den kliniska naprapatin omfattar verksamhet såväl internt som externt. Studenten genomför ett examensarbete motsvarande 15 högskolepoäng som skall utgöra en fördjupning inom ämnet naprapati. Examensarbetet presenteras skriftligt och försvaras av studenten under opposition.

Det fjärde året syftar till att studenten skall bredda och fördjupa sina kunskaper, utveckla sin självständighet och problemlösningsförmåga samt motiveras till ett ökat eget ansvar.

4.3 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
Den verksamhetsförlagda utbildningen initieras under termin 2 i ämnet Klinisk naprapati och utgör under terminerna 2-8 en central del av naprapatprogrammet. Huvudsakligen genomförs den verksamhetsförlagda utbildningen vid skolans egen klinik under termin 2-6 (grundnivå), men under termin 7-8 (avancerad nivå) även externt i verksamhet hos legitimerade naprapater och andra professioner som läkare med ortopedmedicinsk vidareutbildning, legitimerade sjukgymnaster och legitimerade kiropraktorer. Denna fördjupade kontakt med yrkesverksamma naprapater och utövare av närliggande professioner ger goda förutsättningar för det samarbete som krävs av en legitimerad naprapat.

4.4 PEDAGOGISK PROFIL
Naprapathögskolans pedagogiska profil utmärks av integrationen mellan teoretisk, praktisk och klinisk undervisning. De teoretiska och praktiska momenten är förlagda till Naprapathögskolans lokaler i Kräftriket och den kliniska undervisningen, den verksamhetsförlagda utbildningen inom ämnet klinisk naprapati, är till största delen förlagd till Naprapathögskolans klinik vid Odenplan.
Den praktiska undervisningen syftar till att studenten ska bli bekant med de metoder och den utrustning som är vanligt förekommande i naprapatens yrkesutövning innan mötet med patienter i den verksamhetsförlagda utbildningen vid studentkliniken. Naprapathögskolans klinik leds av en anställd klinikchef och där tar studenten emot och behandlar patienter under handledning av legitimerade naprapater med gedigen klinisk erfarenhet.
Studentkliniken ger goda möjligheter till att bedriva klinisk forskning där både studenter och lärare medverkar. Sedan 2010 bedriver Naprapathögskolan i samarbete med Karolinska Institutet – Institutet för miljömedicin, kliniska studier med syfte att utveckla huvudämnet naprapati. Forskningsprojekten är viktiga inslag i den del av utbildningen som skall främja ett kritiskt förhållningssätt och ge den blivande naprapaten förutsättningar att följa kunskapsutvecklingen och medverka i utvecklingen av professionen under sitt yrkesverksamma liv. Forskningsprojekten utgör dessutom grunden för en vetenskaplig produktion för Naprapathögskolans lärare samt för de examensuppsatser som avslutar utbildningen.
Naprapatprogrammets pedagogiska profil baseras på ett humanistiskt och konstruktivistiskt synsätt vilket innebär att studentens vilja och förmåga att själv ta ansvar för sin inlärning är central. Den pedagogiska målsättningen är att skapa förutsättningar för studenten att;
• ta ett eget ansvar för kunskapssökande och inlärning,
• ha ett patientcentrerat synsätt där engagemang och empati genomsyrar arbetssättet,
• bli en vetenskapligt och kritiskt tänkande individ såväl under utbildningen som i sin kommande yrkeskarriär,
• vara trygg i sin yrkesroll och samtidigt ödmjuk inför kollegor och andra yrkeskategorier,
• kunna kommunicera och samverka med såväl kollegor inom sjukvården som patienter och andra tänkbara grupper och
• vara motiverad att fördjupa och utveckla sina kunskaper.

Naprapatprogrammet använder studentaktiverande pedagogiska metoder som uppmuntrar till självständigt och livslångt lärande samt vetenskapligt och kritiskt tänkande. Undervisningsformerna anpassas till de olika kursernas mål och innehåll och exempel på metoder är PBL (problembaserat lärande), grupparbeten, projektarbeten, tematiska studier, seminarier och litteraturstudier. Även den praktiska undervisningen präglas av ett problembaserat arbetssätt i vilket förevisningar, praktiska övningar och färdighetsträning sker i mindre grupper. Stor vikt läggs vid funktionella aspekter och patientfall används ofta som diskussionsunderlag. Teoretiska föreläsningar integreras vanligen med mer studentaktiva moment.
4.5 EXAMINATIONSFORMER
Examinationsformerna inom naprapatprogrammet är av såväl summativ som formativ karaktär och en tydlig koppling mellan lärandemål, undervisningsformer och examination finns.

I de teoretiska delarna av utbildningen är skriftliga salsexaminationer den vanligaste formen men även hemtentamina, inlämningsuppgifter och grupparbeten med skriftlig och muntlig presentation förekommer. Ofta examineras kurser med olika kombinationer av examinationsformer, till exempel kan obligatoriska grupparbeten ingå i en kurs som avslutas med en salsskrivning.

De praktiska kurserna är till stor del uppdelade i en teoretisk del som examineras skriftligt samt i de rent praktiska momenten där studenternas kunskaper kontrolleras med ett eller flera praktiska delprov samt ett avslutande slutprov. I såväl de teoretiska som de praktiska delarna är problemorienterade frågeställningar centrala. De praktiska delproven baseras på ett patientfall där studenten får diskutera med ett differentialdiagnostiskt perspektiv och utifrån den diskussionen förevisa undersöknings- och behandlingstekniker. Det praktiska slutprovet omfattar vanligen två delar, en rent teknisk del där färdigheter och förmågor prövas samt ett mer omfattande patientfall, som studenten får sig tilldelat i förväg för att kunna förbereda sig för en bred diskussion som präglas av ett helhetsperspektiv.

Studentens kliniska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt examineras årligen på flera sätt. Dels kontinuerligt genom att handledarna följer upp varje student enligt en i förväg meddelad bedömningsmall och utifrån denna ger studenten feedback och råd om förändringar och förbättringar och dels genom att ansvarig examinator närvarar när studenten tar emot och behandlar en patient på skolans klinik. I den bedömningen tas särskild hänsyn till bemötande av och förhållningssätt till patienten, undersökningsförmåga och selektivitet i denna, förmåga till diagnosställning och relevanta differentialdiagnostiska ställningstaganden, skapande av behandlingsplan och genomförande av behandling samt förmåga att informera och motivera patienten. Återkopplingen till studenten efter de kliniska examinationerna är direkt, omfattande och tydlig och syftar till att ge studenten verktyg att själv planera sina studier för att utveckla såväl sina starka som svaga sidor.

Examinationen av den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs av legitimerade naprapater med lång klinisk verksamhet.

Examensarbetet examineras i en skriftlig rapport och ett muntligt försvar under opposition. Examinationen genomförs av externa examinatorer med forskarutbildning, de flesta disputerade, från andra högskolor och universitet.

4.6 UNDERVISNINGSSPRÅK
Undervisningsspråk är svenska men föreläsningar på engelska förekommer. Litteraturen är såväl svensk- som engelskspråkig.

5. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Naprapathögskolan har inga övergångsbestämmelser.

6. ÖVRIGA RIKTLINJER

6.1 BETYGSSKALA
Som betyg används omdömena Väl Godkänd, Godkänd och Icke Godkänd. Betygsskalan framgår av respektive kursplan. För betyget godkänd (G) på en skriftlig tentamen krävs minst 67% av maxpoäng och för väl godkänd (VG) krävs 90%. För vissa kurser, samt vid omtentamen, kan endast betyget godkänd (G) eller icke godkänd (IG) erhållas.

6.2 TILLTRÄDESKRAV TILL HÖGRE TERMIN

Tillträde till termin 3:
Motsvarande 40 högskolepoäng från termin 1 och 2 inklusive minst betyget godkänt i de praktiska proven i kursen Neuromyofasciala tekniker samt Klinisk naprapati (godkänd närvaro dvs. max 3 pass frånvaro från termin 2). Dispens från dessa regler kan ges efter möte med studierektorer och beslut fattat av skolledningen.

Tillträde till termin 5:
Godkänt på samtliga kurser från termin 1-2 samt motsvarande 40 högskolepoäng från terminerna 3-4. Minst betyget godkänt i praktiska prov i ledbehandling 1. Godkänd närvaro (max 3 pass frånvaro) klinisk naprapati från termin 3-4. Dispens från dessa regler kan ges efter individuell prövning och särskild beslut från skolledningen.
Tillträde till termin 7:
Godkänt på alla kurser från terminerna 1-4 samt motsvarande 40 högskolepoäng från terminerna 5-6. Minst betyget godkänt i praktiska prov i ledbehandling 2. Godkänd närvaro (max 3 pass frånvaro) klinisk naprapati från termin 5-6. Dispens från dessa regler kan ges efter individuell prövning och särskild beslut från skolledningen.

Tillträde till praktisk slutexamination:
Godkänt i samtliga kurser inom ämnesblocken naprapati och idrottsmedicin termin 1-7 samt ovanstående tillträdeskrav till termin 7.

Tillträde till teoretisk slutexamination:
Godkänt i samtliga kurser termin 1-8 inklusive den externa kliniska praktiken dock ej examensarbetet.

6.3 EXAMINATIONER
Den studerande har rätt till sammanlagt fyra examinationstillfällen vilket inkluderar ordinarie tentamen, omtentamen samt eventuellt resttentamen. Detta gäller såväl teoretiska som praktiska examinationer. Möjlighet till fler examinationstillfällen kan ges efter individuell prövning och särskild dispens från skolledningen. Om dispens ej kan utfärdas har den studerande inte några möjligheter till vidare studier och därmed ej heller möjlighet att erhålla examen.

Immaterialrättsligt skydd
Detta dokument är skyddat av lagen om upphovsrätt. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
© Naprapathögskolan