2014 startades ”MR CATES”-studien (Magnetic Resonance Chronic Achilles TEndinosiS) som ett samarbete mellan Naprapathögskolan och Karolinska Institutet med syftet att utvärdera två behandlingsmetoder vid kroniska hälsenebesvär.
Vanligt förekommande naprapatisk behandling, dvs eccentrisk träning, massage och stretchning ska jämföras med stötvågsbehandling. Kroniska hälsenebesvär, Achillestendinos, är ett vanligt förekommande problem vilket inkluderar smärta och svullnad i mittportionen av hälsenan under minst 6 månader. Det finns en rad olika behandlingsmetoder men det är fortfarande oklart vilka som har bäst effekt. Ett flertal tidigare studier visar god effekt av både stötvågsbehandling och eccentrisk träning. Dock är de flesta av dessa studier utvärderade endast med klinisk undersökning och skattningsskalor. För att kunna utvärdera vilka behandlingsmetoder som är effektiva behövs en objektiv utvärderingsmetod.
Sedan ett drygt decennium har en MR metod (magnetresonans tomografi) utvecklats med så kallade UTE-sekvenser (ultrakorta ekosekvenser) som är mer känsliga för sjukliga förändringar i senorna och ur dessa bilder kan även värden som är specifika för vävnadssammansättningen räknas ut vilket ger en mer exakt kvantifiering.
Studien är en prospektiv, randomiserad studie. Försökspersoner med kronisk Achillestendinos, definierat som belastningssmärta och palpationsömhet 2-7 cm proximalt om hälsenans distala fäste sedan minst 6 månader, rekryteras via Naprapathögskolan. Målet är att inkludera 40 försökspersoner med kroniska hälsenebesvär med 20 personer i varje grupp. Hälften av försökspersonerna lottas till stötvågsterapi och hälften till naprapatbehandling. Naprapatbehandlingen utförs av 2 studenter vid Naprapathögskolans klinik och omfattar en behandlingstid på 3 månader. Stötvågsbehandlingen utförs av 2 erfarna leg. naprapater (Agilo kliniken) och omfattar 1 behandling/vecka, vanligtvis 4 behandlingstillfällen men beroende på symptom kan det variera från 3 till 5 tillfällen. MR utförs vid Röntgenkliniken Karolinska sjukhuset i Huddinge vid 3 tillfällen: innan start av behandling, 3 månader efter behandlingsstart och 12 månader efter behandlingsstart. I samband med MR-tillfällena besvarar försökspersonerna ett smärtskattningsformulär (VISA-A). Försökspersonerna skall även besvara VISA-A vid 1 och 2 månader efter behandlingsstart.
Ändamålet med studien är följaktligen att utvärdera behandlingen av kroniska hälsenebesvär jämförande naprapatisk behandling och stötvågsterapi med radiologiska förändringar och kliniska smärtskattningsskalor.
Helène Schulte, Leg. läkare, Med. Doktor, Studierektor, NVR medlem
Helene Hultholm, Leg. naprapat, Studierektor
Eva Skillgate, Leg. naprapat, Docent, NVR medlem
